![]()
Blommornas kulturhistoria handlar inte så mycket om naturens blommor som om människans uppfinning av trädgården och odling av blommor – vilka dock ofta kommit från naturen och sedan drivits fram och förädlats. De som började anlägga trädgårdar var nog kineserna, men till Europa kom den konsten främst från människorna vid floderna Eufrat och Tigris och Persiska viken. Vi finner också på egyptiska gravmålningar hur en trädgård i Egypten såg ut 3000 år f.Kr.
I de egyptiska trädgårdarna odlades grönsaker tillsammans med vallmo, blåklint och malva. Vindruvor, fikon och dadlar förekom och de rika hade en damm i mitten av trädgården. Så småningom utvecklades också riktiga parkanläggningar. Idén om den inhägnade trädgården togs upp av greker och romare. I de grekiska och romerska trädgårdarna hade man rosor, liljor, violer och vallmo samt många kryddväxter. Med morerna kom de persiska idéerna för trädgården (ibland kallad paradis) hela vägen till Spanien, där olika slags rosor och liljor odlades. Senare spreds den modellen även till Nordeuropa av munkar.
Den första europeiska trädgårdsboken skrevs av John Gardener (sic!) på 1300-talet, The Feature of Gardening, och innehåller klassikerna från paradisträdgården och mycket annat som påskliljor, fingerborgsblommor, kattmynta och lavendel. På målningar från Rhenlandet vid 1400-talet kan man se slottsträdgårdar prunkande av stockrosor, iris, pioner, liljor, rosor, gullvivor och tusenskönor.
[caption id="attachment_70356" align="alignnone" width="585"]
![]()
Lavendel är en vanlig kulturväxt som har använts bland annat för att motverka dålig lukt. Vid farsoter förr använde man bland annat små buketter av väldoftande lavendel. Man trodde att de skulle hålla farsoten borta. Foto: Nya Tider[/caption]
På 1500-talet kom tulpaner till Holland från Osmanska riket. De trivdes bra i Holland och blev omåttligt populära. Handeln med tulpanlökar blev så omfattande och närmast hysterisk att det ledde till en rejäl spekulationsbubbla, där det liksom i pyramidspel blev de som kom sist in som blev de stora förlorarna.
Under 1600- och 1700-talet blev England tongivande inom trädgårdsanläggningar, som också innehöll växter engelsmännen samlat på sig från kolonierna. Från England spred sig idéerna om strikta blomsterrabatter till Sverige, främst via Gustav III och hans trädgårdsarkitekt Magnus Piper. Under 1700-talet blir den svenska adeln trädgårdsintresserade och skapar orangerier där de odlar exotiska växter. Med ostindiefararna kommer pelargonian till Sverige och blir en populär blomma, inte minst eftersom det är lätt att ta sticklingar. Efterhand blir den allmän och folklig och kommer in i hemmen som krukväxt. Det blir en blomma där det finns mängder av varianter att välja mellan.
På slutet av 1800-talet kommer en reaktion mot den strikta och lite stela trädgården. Det är irländaren William Robinson som lanserar den mera naturliga trädgården med blommor som växer mera vilt och klättrar i träd istället för på pergolor. Cottage gardens (landsbygdsträdgårdar) innehöll klassiker som blåklockor, riddarsporre, löjtnantshjärtan och pioner – och förstås rosor och liljor! När vi når fram till 1900-talet är det bland andra Carl Larsson och hans målningar med mycket blommor som inspirerar. Suckulenter, begonior och svärmors tunga är populära liksom kaktusar som krukväxter.
[caption id="attachment_70358" align="alignnone" width="585"]
![]()
Den ståtliga riddarsporren odlas ibland som prydnadsväxt i våra trädgårdar. Under 1700-talet var den en ansedd apoteksväxt, och användes som bland annat mask- och urindrivande medel. Foto: Alf Ronnby[/caption]
Vissa av våra vilda växter har dock blivit så inlemmade med människan och hennes traditioner att de bör nämnas i sammanhanget. Vad vore till exempel en svensk midsommar utan våra vackra och väldoftande midsommarblommor. Dessa blommor vill vi inte ha instängda i våra trädgårdar. Nej, de ska vi plocka i hagar och ängar. Johannesört till exempel blommar lagom till midsommar och räknas rent historiskt till en blomma som hör försommar och midsommar till. Otaliga legender berättar om magiken runt denna växt och hur man ska använda den. Prästkragen är också en blomma som många förknippar med midsommar. När vi dukar våra midsommarbord är det inte ovanligt att vi tar fram dukar med broderier av just prästkragar tillsammans med andra försommarblommor.
[caption id="attachment_70359" align="alignnone" width="585"]
![]()
Dagens rosor sägs härstamma från kinesiska trädgårdar, där det odlades rosor för cirka 4000 år sedan. I det kristna Rom blev rosen en symbol för jungfru Maria. Den röda rosen uppstod enligt traditionen då Kristi blod droppade ner på marken under korset. Foto: Nya Tider[/caption]
Sedan har vi naturligtvis begreppet kulturväxter. Det är odlade växter som berättar om människors levnadsförhållanden i äldre tider. Många menar att de tillhör det svenska kulturarvet på samma sätt som runstenar och gamla byggnader.
Lavendel räknas till exempel som en kulturväxt. Den har en hel del att berätta om flydda tider. Vem har inte hört talas om lavendelpåsar? De väldoftande, oftast vackert broderade små tygpåsarna innehållande lavendelblommor, som man förr lade in i linneskåpen för att ge linnet en behaglig doft men även för att motverka mal. Redan under antiken användes den som parfym och tillsats i tvättvattnet. Än i dag odlas lavendel för att utvinna lavendelolja för parfym- och tvåltillverkning. Faktum är att skönhetsindustrin, som är urgammal, har väldoftande blommor att tacka för mycket.
Lavendel är en vanlig kulturväxt som har använts bland annat för att motverka dålig lukt. Vid farsoter förr använde man bland annat små buketter av väldoftande lavendel. Man trodde att de skulle hålla farsoten borta. Foto: Nya Tider[/caption]
På 1500-talet kom tulpaner till Holland från Osmanska riket. De trivdes bra i Holland och blev omåttligt populära. Handeln med tulpanlökar blev så omfattande och närmast hysterisk att det ledde till en rejäl spekulationsbubbla, där det liksom i pyramidspel blev de som kom sist in som blev de stora förlorarna.
Under 1600- och 1700-talet blev England tongivande inom trädgårdsanläggningar, som också innehöll växter engelsmännen samlat på sig från kolonierna. Från England spred sig idéerna om strikta blomsterrabatter till Sverige, främst via Gustav III och hans trädgårdsarkitekt Magnus Piper. Under 1700-talet blir den svenska adeln trädgårdsintresserade och skapar orangerier där de odlar exotiska växter. Med ostindiefararna kommer pelargonian till Sverige och blir en populär blomma, inte minst eftersom det är lätt att ta sticklingar. Efterhand blir den allmän och folklig och kommer in i hemmen som krukväxt. Det blir en blomma där det finns mängder av varianter att välja mellan.
På slutet av 1800-talet kommer en reaktion mot den strikta och lite stela trädgården. Det är irländaren William Robinson som lanserar den mera naturliga trädgården med blommor som växer mera vilt och klättrar i träd istället för på pergolor. Cottage gardens (landsbygdsträdgårdar) innehöll klassiker som blåklockor, riddarsporre, löjtnantshjärtan och pioner – och förstås rosor och liljor! När vi når fram till 1900-talet är det bland andra Carl Larsson och hans målningar med mycket blommor som inspirerar. Suckulenter, begonior och svärmors tunga är populära liksom kaktusar som krukväxter.
[caption id="attachment_70358" align="alignnone" width="585"]
Den ståtliga riddarsporren odlas ibland som prydnadsväxt i våra trädgårdar. Under 1700-talet var den en ansedd apoteksväxt, och användes som bland annat mask- och urindrivande medel. Foto: Alf Ronnby[/caption]
Vissa av våra vilda växter har dock blivit så inlemmade med människan och hennes traditioner att de bör nämnas i sammanhanget. Vad vore till exempel en svensk midsommar utan våra vackra och väldoftande midsommarblommor. Dessa blommor vill vi inte ha instängda i våra trädgårdar. Nej, de ska vi plocka i hagar och ängar. Johannesört till exempel blommar lagom till midsommar och räknas rent historiskt till en blomma som hör försommar och midsommar till. Otaliga legender berättar om magiken runt denna växt och hur man ska använda den. Prästkragen är också en blomma som många förknippar med midsommar. När vi dukar våra midsommarbord är det inte ovanligt att vi tar fram dukar med broderier av just prästkragar tillsammans med andra försommarblommor.
[caption id="attachment_70359" align="alignnone" width="585"]
Dagens rosor sägs härstamma från kinesiska trädgårdar, där det odlades rosor för cirka 4000 år sedan. I det kristna Rom blev rosen en symbol för jungfru Maria. Den röda rosen uppstod enligt traditionen då Kristi blod droppade ner på marken under korset. Foto: Nya Tider[/caption]
Sedan har vi naturligtvis begreppet kulturväxter. Det är odlade växter som berättar om människors levnadsförhållanden i äldre tider. Många menar att de tillhör det svenska kulturarvet på samma sätt som runstenar och gamla byggnader.
Lavendel räknas till exempel som en kulturväxt. Den har en hel del att berätta om flydda tider. Vem har inte hört talas om lavendelpåsar? De väldoftande, oftast vackert broderade små tygpåsarna innehållande lavendelblommor, som man förr lade in i linneskåpen för att ge linnet en behaglig doft men även för att motverka mal. Redan under antiken användes den som parfym och tillsats i tvättvattnet. Än i dag odlas lavendel för att utvinna lavendelolja för parfym- och tvåltillverkning. Faktum är att skönhetsindustrin, som är urgammal, har väldoftande blommor att tacka för mycket.