Smilande Limfjordlandet

Efter cirka en timmas färd anar vi land i väster och efter cirka två timmar är vi i Frederikshavn. Det är en trevlig liten hamnstad där svenskar gärna shoppar. Men vi ägnar inte mycket tid åt det. Istället kör vi våra motorcyklar upp på höjden söder om staden (väg mot Bangsbo) varifrån vi har en magnifik utsikt över det småkulliga, leende landskapet och ut över havet i öster. Vi har en karta där ”Marguerit-ruten” (Prästkrageleden) är markerad och vi tänker följa den, eftersom det är särskilt vackra vägar och lämpliga för ”finåkning” på mc, cykel eller bil för den delen. Först kör vi kustvägen längs havet i öster, förbi ängar och tallskog ner till Hals. Sedan följer vi Limfjordens vatten väster ut, passerar Aalborg och fortsätter till Aabybro och Fjerritslev. Det mesta är fortfarande grönt eller gult på slagna åkrar. Fjordens blå vatten ger fina kontraster och vita molntussar seglar där. En tur runt Limfjorden, som delar Jylland i två, gör att vi har vatten nästan överallt, vilket ger fina kontraster och intressanta utsikter. [caption id="attachment_57335" align="alignnone" width="585"] Ön Mors i Limfjorden har en mycket intressant natur. Landskapet växlar från höga klint i norr, som störtar ner i fjorden, till lågland i söder. Där emellan rullande gröna åsar, trevliga alléer och gula sädesfält som just skördats. Bild: Nya Tider.[/caption]   En del av vägen till Øsløs går på en vägbank med Limfjorden på söder sida och en stor våtmark med grågäss och and­ra vadare på den and­ra. Här finns en särskild utkiksplats med kikare för fågelskådning. På utställningen kan vi lära oss de danska namnen på våra vanligaste fåglar. Målet för dagen är ön Mors mitt i Limfjorden. Feggesundsfärjan tar oss över till ön. På färjekrogen – just vid färjan – får vi oss en räkmacka och en kall öl. På en affisch står ett par svettiga män och häller upp öl. Texten lyder: ”Hvor nor smager en Tuborg best?” ”Hver gang!” Mors har en intressant natur med klint på nordsidan, som störtar ner i fjorden. Terrängen är kuperad med rullande gröna åsar. Men här är också slagna sädesfält, som nu lyser gula innan plöjningen börjat. Vi kör genom vackra alléer och många små slingriga asfaltvägar, perfekta för cykel och mc. Vid Flade kör vi upp till Salgjerhøj med de höga kullarna, varifrån vi har en storslagen utsikt över fjorden. På avstånd ser vi klinten vid Skærbæck lysa brungul och strax intill har vi Hanklint. Där kan man leta efter fossil, om man nu är intresserad av sådant. [caption id="attachment_57336" align="alignnone" width="585"] Limfjordlandet trafikeras av ett antal färjor för att ta sig mellan fastlandet och öarna och ibland för att förkorta resvägen genom att snedda över en vik. Men de är inte offentligt ägda, så det kostar en liten slant att åka med. Bild: Nya Tider.[/caption]   Så småningom tar vi oss på småvägarna ner till öns enda stad, Nykøbing. Här ska vi bo på vand­rarhemmet, som ligger nere vid fjorden. Det är lite särskilt med staden, eftersom den kal­las Jante i Axel Sandemoses berömda bok En flykting korsar sitt spår. Boken handlar om ett brukssamhälle, där uniformiteten är förtryckande. Här vand­rar de blåklädda jobbarna med sina matlådor till den stora fabriken. Alla bor i likadana, små, röda tegelhus. Människorna i denna lilla stad förväntas alla bete sig på samma sätt – inte avvika från mängden. Det är en slags monokultur vars normer Sandemose formulerat i den så kal­la­de Jantelagen. Den är mest känd för första paragrafen: ”Du ska inte tro att du är något”. Mycket är nu förändrat, men i de gamla arbetarkvarteren kan vi känna igen vad Sandemose beskriver i boken om Jante där alla håller varand­ra nere i rädsla för förändringar. Vill man kosta på sig lite mera på Jyllandsresan kan man med fördel bo och äta på danska så kal­la­de krogar. Bara på Nordjylland finns ett tiotal krogar som erbjuder ”krosemester” med två övernattningar, frukost, trerättersmiddag och tvårätterslunch för cirka 1 000 till 1 400 kronor per person. Min fru och jag gjorde detta en höst och det var mycket trevligt och prisvärt. Nästa dag lämnar vi Mors på den höga bron över Salling sund – där man har fin utsikt över omgivningarna – och kommer över till halvön Salling. Där kör vi på trevliga småvägar över det småkulliga, smilande landskapet till Sundsøre. Även på hösten kan vi gott säga att detta småkuperade landskap uppvisar ett leende ansikte. I Sundsøre tar vi färjan över till Hvalpsund, som ligger på en halvö, vilken sticker ut i Lovns Bredning. Vi snackar lite med några fiskargubbar i Løgstør, som sitter på ljugarbänken utanför krogen, där vi tar en öl. Vi är tämligen överens om att det ligger mycket i begreppet ”danskt gemyt” inte minst på tur i Limfjordlandet. Vid Limfjordens kanske smalaste ställe tar vi ännu en färja över till Hals. Det kostar en liten slant med alla dessa färjor, men är ett både avkopplande och pittoreskt inslag på turen. Övernattning sker på vand­rarhemmet i Hou på östkusten, ett ställe med mycket turister sommartid. Nu är det ganska stilla och vi behöver inte trängas för att komma in på krogen. Söndag morgon vaknar vi till turturduvornas kuttrande – lite exotiskt för den som inte kommer från Skåne. Vi kör tidigt och snabbt till Skagen längst upp i norr. Har lite bråttom i dag! Skagen och Grenen är kända för sitt speciella ljus, som de så kal­la­de Skagenmålarna förevigat och gjort berömt genom sina målningar. Bland de mest kända Skagenmålarna är nog Anna Ancher, Michael Ancher, Marie Krøyer, PS Krøyer, Holger Drachmann och Laurits Tuxen. Inne i Skagen finns ett intressant museum med Skagenmålarnas verk. Värt ett besök! [caption id="attachment_57332" align="alignnone" width="585"] Bild: Nya Tider.[/caption]   [caption id="attachment_57333" align="alignnone" width="585"] Bild: Nya Tider.[/caption]   [caption id="attachment_57334" align="alignnone" width="585"] Bild: Nya Tider.[/caption]