![]()
Karlbergs slott vid Karlbergskanalen (Karlbergssjön) har fått sitt namn tack vare mannen som där uppförde en ganska anspråkslös byggnad i början av 1600-talet. Carl Carlsson Gyllenhielm (1574-1650) var illegitim son till Karl IX och prästdottern Karin Nilsdotter, och halvbror till Gustav II Adolf. Under sina fälttåg blev han tillfångatagen i Polen, där han satt i fängelse i tolv år.
Efter utväxling kom han till Sverige, blev fältmarskalk och riksamiral, och år 1628 chef för svenska flottan. Efter hans död användes slottet sporadiskt av drottning Kristina och senare av Karl X Gustaf, som firade sin förlovningsmiddag på Karlberg. Karl XI:s och Ulrika Eleonoras av Danmark ståtliga bröllopsmiddag (1680) ägde också rum på Karlbergs slott.
[caption id="attachment_54288" align="alignnone" width="585"]
![]()
Slottets norra sida mot parken.[/caption]
Det är känt att Karl XII (1682-1718) tillbringade en del av sina ungdomsår på Karlberg. Så här skriver kungens page Leonard Kagg 1698 i sina dagboksanteckningar:
Den 2 maj åto alla kungliga och furstliga personer på Carlberg. Efter aftonmåltiden revo kungen, fursten och prinsen kläderna i kras för varandra /…/ Den 6 juni hetsades en varg och en björn i Carlbergs trädgård.
Följande år, 1699, skriver han:
Den 18 febr. gick Hans Majestät över sjön till Carlberg, då kammarpagen Klinckowström sprang med, utan hatt /…/ Den 31 maj red kungen riddarspel i Carlbergs djurgård med alla kavaljererna, då många av dem fingo brav stryk.
[caption id="attachment_54289" align="alignright" width="250"]
![]()
Den berömda gravvården över Pompe I, Karl XII:s första hund med detta namn. Pompe 2 och 3 är begravda i dagens Polen (i staden Thorn=Torun) och i Ungern.[/caption]
Karlbergs slott får sin arkitektoniska och konstnärliga upplyftning när Magnus Gabriel De la Gardie (1622-1686) som den nye ägaren, anlitar franska och italienska arkitekter och konstnärer. De la Gardie köpte slottet 1669.
Interiören med flera än i dag bevarade salar visar den prakt som De la Gardie önskade att kungariket Sverige skulle kunna visa upp för utländska besökare, kanske till och med mer imponerande än Drottningholm. Italienska stuckatörer Giovanni Brentano och Carlo Carove skapade bland annat rummet för De la Gardies mest värdefulla tavlor av bland annat Tizian och Tintoretto.
Kungssalen, nuvarande Rikssalen (festsalen) med dynamiska stuckaturer i taket med krigiska motiv utförda av Erik Niure är en konsthistorisk pärla och uppvisar en stolthet över den svenska stormaktstiden.
Det måste nämnas att Rikssalen på Karlberg i dag är mest känd för sina kadettbaler. Som på alla sina slott har den djupt troende De la Gardie även låtit uppföra ett slottskapell, där dagens officerare har möjlighet att vigas.
Efter greve Magnus Gabriel De la Gardies misslyckade byggnadsaffärer och Karl XI:s reduktion (räfst) övergick slottet åter i kunglig ägo.
[caption id="attachment_54290" align="alignright" width="250"]
![]()
Minnesmonument över Wilhelm von Döbeln; ej att förväxla med Georg Carl von Döbeln – han med svarta pannbandet. Wilhelm von Döbeln deltog vid striderna vid Leipzig 1815 där han stupade och begravdes på stridsfältet. Han var kadett vid Karlberg, därav minnesstenen.[/caption]
År 1766 tillföll dispositionsrätten kronprinsen Gustav (Gustav III), som delade sina intressen mellan Haga slott och Karlberg, men Haga blev hans älsklingsprojekt. Kronprinsen hann dock anlägga en engelsk park och Neptunustemplet under åren 1790-1792. Efter kungens död 1792 inrättades på Karlberg en kadettskola, senare krigsakademi. År 1868 flyttades sjökadetternas utbildning från Karlberg, som då blev Kungliga Krigsskolan.
Arkitekten Carl Christoffer Gjörwell fick i uppdrag att rita enhetliga flyglar mot Karlbergskanalen, som uppfördes 1795. Det är dessa vita långsträckta flyglar i tre våningar som man i dag ser från S:t Eriksbron och från Kungsholmen.
Den franske ambassadören comte de Heron skriver till sin kung Ludvig XIV i maj 1702 följande om Karl XII och hans officerare:
Han försummar aldrig att förrätta bön tvenne gånger om dagen. När bönestunden är för handen och när han är i marsch håller han stilla med hela armén och förrättar bön, sedan fortsättes marschen. Det kan intet vackrare folk vara eller havas än de svenska officerarna.
Slottets norra sida mot parken.[/caption]
Det är känt att Karl XII (1682-1718) tillbringade en del av sina ungdomsår på Karlberg. Så här skriver kungens page Leonard Kagg 1698 i sina dagboksanteckningar:
Den 2 maj åto alla kungliga och furstliga personer på Carlberg. Efter aftonmåltiden revo kungen, fursten och prinsen kläderna i kras för varandra /…/ Den 6 juni hetsades en varg och en björn i Carlbergs trädgård.
Följande år, 1699, skriver han:
Den 18 febr. gick Hans Majestät över sjön till Carlberg, då kammarpagen Klinckowström sprang med, utan hatt /…/ Den 31 maj red kungen riddarspel i Carlbergs djurgård med alla kavaljererna, då många av dem fingo brav stryk.
[caption id="attachment_54289" align="alignright" width="250"]
Den berömda gravvården över Pompe I, Karl XII:s första hund med detta namn. Pompe 2 och 3 är begravda i dagens Polen (i staden Thorn=Torun) och i Ungern.[/caption]
Karlbergs slott får sin arkitektoniska och konstnärliga upplyftning när Magnus Gabriel De la Gardie (1622-1686) som den nye ägaren, anlitar franska och italienska arkitekter och konstnärer. De la Gardie köpte slottet 1669.
Interiören med flera än i dag bevarade salar visar den prakt som De la Gardie önskade att kungariket Sverige skulle kunna visa upp för utländska besökare, kanske till och med mer imponerande än Drottningholm. Italienska stuckatörer Giovanni Brentano och Carlo Carove skapade bland annat rummet för De la Gardies mest värdefulla tavlor av bland annat Tizian och Tintoretto.
Kungssalen, nuvarande Rikssalen (festsalen) med dynamiska stuckaturer i taket med krigiska motiv utförda av Erik Niure är en konsthistorisk pärla och uppvisar en stolthet över den svenska stormaktstiden.
Det måste nämnas att Rikssalen på Karlberg i dag är mest känd för sina kadettbaler. Som på alla sina slott har den djupt troende De la Gardie även låtit uppföra ett slottskapell, där dagens officerare har möjlighet att vigas.
Efter greve Magnus Gabriel De la Gardies misslyckade byggnadsaffärer och Karl XI:s reduktion (räfst) övergick slottet åter i kunglig ägo.
[caption id="attachment_54290" align="alignright" width="250"]
Minnesmonument över Wilhelm von Döbeln; ej att förväxla med Georg Carl von Döbeln – han med svarta pannbandet. Wilhelm von Döbeln deltog vid striderna vid Leipzig 1815 där han stupade och begravdes på stridsfältet. Han var kadett vid Karlberg, därav minnesstenen.[/caption]
År 1766 tillföll dispositionsrätten kronprinsen Gustav (Gustav III), som delade sina intressen mellan Haga slott och Karlberg, men Haga blev hans älsklingsprojekt. Kronprinsen hann dock anlägga en engelsk park och Neptunustemplet under åren 1790-1792. Efter kungens död 1792 inrättades på Karlberg en kadettskola, senare krigsakademi. År 1868 flyttades sjökadetternas utbildning från Karlberg, som då blev Kungliga Krigsskolan.
Arkitekten Carl Christoffer Gjörwell fick i uppdrag att rita enhetliga flyglar mot Karlbergskanalen, som uppfördes 1795. Det är dessa vita långsträckta flyglar i tre våningar som man i dag ser från S:t Eriksbron och från Kungsholmen.
Den franske ambassadören comte de Heron skriver till sin kung Ludvig XIV i maj 1702 följande om Karl XII och hans officerare:
Han försummar aldrig att förrätta bön tvenne gånger om dagen. När bönestunden är för handen och när han är i marsch håller han stilla med hela armén och förrättar bön, sedan fortsättes marschen. Det kan intet vackrare folk vara eller havas än de svenska officerarna.