Kungaparet besökte det nya Kiruna

Hela Kirunas stadscentrum håller sedan några år på att förflyttas, så att gruvan kan utvidgas. En del byggnader rivs och ersätts med nya, medan några av kulturhistoriskt värde flyttas till nya platser. Det gamla stadshuset var en brun monumental tegelkoloss, uppförd mellan 1959 och 1962 med ett uppseendeväckande klocktorn med klingande spel. Det gamla stadshuset är ingen skönhet, men stort och dominerande. Det nya Stadshuset, Kristallen, skall inte vara sämre. Carl XVI Gustaf och drottning Silvia visades förra veckan runt i Kiruna av LKAB:s vd och koncernchef Jan Moström och landshövdingen Sven-Erik Österberg, som informerade kungaparet om megaprojektet att flytta och omgestalta gruvmetropolen Kiruna. – Det är alltid kul att få visa upp våra projekt. Nya stadshuset är en häftig byggnad och nu börjar vi se mållinjen, säger Johan Mäkitaavola, projektledare för stadshusprojektet på LKAB, som guidade kungaparet genom byggnaden. Kristallen är ritat av det danska arkitektföretaget Henning Larsen Architects. De fick uppdraget efter en arkitekttävling, berättar LKAB. Fem arkitektteam valdes ut att bidra med varsitt förslag med utgångspunkt från tävlingsprogrammet. Det var Peab som hade fått uppdraget av LKAB att bygga det nya stadshuset som blir klart för inflyttning under året.

Energi, innermiljö och material

Utmaningen och kravet var att rita ett stadshus med en arkitektonisk kreativitet som uppfyllde hög miljöstandard i ett kallt klimat. I tävlingsprogrammet ställdes kravet att Kirunas nya stadshus skulle uppnå den certifierade kvalitetsnivån Miljöbyggnad Silver. Det innebär att byggnadsmaterialen måste dokumenteras korrekt och att de värsta kemikalierna inte får finnas när man bygger nytt. Insläpp av dagsljus är viktigt, samtidigt som det inte får medföra för mycket värmeutstrålning. För att uppnå certifieringsnivåerna brons, silver och guld fordras att man klarat att uppfylla lagkraven, samtidigt som bedömningen också påverkas av hur mycket bättre byggnaden presterar utöver de kraven. Nya och uppdaterade föreskrifter från Boverket, Arbetsmiljöverket och Folkhälsoinstitutet vägs in kontinuerligt. Man mäter luftkvaliteten och kontrollerar hur ventilationen fungerar, samt övervakar att mängden kvävedioxid och radon är under de tillåtna gränsvärdena. Miljöbyggnad mäter totalt sexton olika värden för energiåtgång, innermiljön och byggmaterialens miljöpåverkan, som sedan granskas av en oberoende tredje part. Hittills finns 1075 byggnader certifierade enligt Miljöbyggnad, vars system ägs och utvecklas av Sveriges största organisation för hållbart samhällsbyggande, Sweden Green Building Council. Till dem blir fastighetsägaren skyldig återrapportering vart femte år av byggnadens miljöstatus, vilket krävs för att få behålla certifieringen.

Gamla stadshuset historiskt viktigt

Det gamla stadshuset invigdes 1963 och ritades av Artur von Schmalensee (1900 - 1972). Det blev förklarat som byggnadsminne 2001, men 2012 ändrade Länsstyrelsen det då LKAB och Kiruna kommun var överens om att gruvans utvidgning till malmkroppen under staden var en förutsättning för att staden överhuvudtaget fortsatt skulle kunna existera. En överenskommelse träffades om att LKAB skulle bekosta flyttning av de delar av staden som berördes, liksom ersättningsbyggen, nya järnvägsspår och en ny "centralstation". Avseende Kirunas stadshus, som även fungerat som konsthall, beslutade Länsstyrelsen i Norrbottens län, när de genomförde ändring av byggnadsminnet 2012, att byggnadens gestaltning i idé och konkret material skulle tagas tillvara. Av det blev åtminstone resultatet att klocktornet under augusti 2017 monterades ner för att kunna återuppbyggas bredvid det nya stadshuset Kristallen. Flera kända hus i Kiruna föll dock för grävskoporna eftersom det var för dyrt och komplicerat att flytta dem. Till exempel revs den ståtliga centralstationen i tegel som under hösten 2017.     Von Schmalensees berömda stadshus i Kiruna tjänade som viktig mötesplats både för kommuninvånarna och för internationella möten, som exempelvis toppmötet 2013 med Arktiska rådet. Det stora inomhustorget har vid flera tillfällen varit centrum för uppseendeväckande sammankomster, och stormötena under gruvstrejken 1969 skedde där.

LKAB bestämmer trots starka lokalprofiler

Den kontroversielle kommunpolitikern och fackföreningsledaren för gruvarbetarna, Lars Törnman, ledde under 1990-talet Kiruna kommun från det gigantiska tegelstadshuset. Han utgjorde under en tid den enda interna oppositionen inom socialdemokraterna, och när han 1991 drog in fackets stöd för Socialdemokraterna blev det början på vägen till makten i stadshuset, eftersom han och gruvtolvans medlemmar bildade Kirunapartiet 1994 och blev större än Socialdemokraterna. Tidvis dominerade händelserna i och kring Kiruna stadshus mediernas rapporteringar. Efter att ha varit en centralgestalt i 16 år lämnade Lars Törnman Kirunapartiet och blev åter medlem i Socialdemokraterna år 2010. Trots de stora politiska striderna genom åren är det ändå tydligt att LKAB äger staden och dess utveckling i sin hand. Genom gruvnäringen föddes staden och genom gruvnäringens expansion utvecklas den i symbios med det statliga gruvbolaget. Nu har LKAB dessutom betalat räkningen för det nya fräscha Stadshuset, så det goda samarbetet lär bestå. I samband med de kungligas Kirunabesök träffade kungaparet givetvis LKAB:s vd och koncernchef Jan Moström, samt Bo Krogvig, kommunikationsdirektör, och Stefan Hämäläinen, direktör för LKAB:s samhällsomvandlingar, i ett samtal om gruvbrytningens påverkan på Kiruna. Alla deltog också på besöket i nya stadshuset, berättade LKAB via presstjänsten.   [caption id="attachment_31989" align="aligncenter" width="585"] Kirunas nya stadshus. Foto: LKAB[/caption]

Nytt kulturhistoriskt bostadsområde i Loussavaara

Med på besöket var även Kristina Zakrisson och Göran Cars från Kiruna kommun, som stod som värdar för kungaparets besök i kommunen. Andra platser som kungaparet besökte var Kiruna kyrka och Luossavaaraområdet, dit LKAB flyttat kulturbyggnader. Flyttarbetet har inleddes häromåret, och redan under 2019 ska byggnaderna stå inflyttningsklara på sin nya plats. Det aktuella området, ett omkring två hektar stort område, förbereds för sina nya hyresgäster. Till området flyttades Hjalmar Lundbohmsgården, Bolagshotellet, tre Bläckhornshus, arbetarbostaden B5:an, samt Ingenjörsvillan. Allt hamnade med utsikt över gruvan.   [caption id="attachment_31982" align="aligncenter" width="585"] Det nya området i Loussavaara. Foto: LKAB[/caption]   De nya gatu- och kvartersnamnen i Luossavaara bär en tydlig prägel av kvinnors yrkesarbete historiskt sett. Kommunstyrelsen i Kiruna antog i november namnet Lotten Erikssons gata för den aktuella gatan i Luossavaaraområdet. Kvarteren fick namnen Kockan, Föreståndarinnan, Baderskan, Strykerskan och Manglerskan, som kan användas om en fastighetsförrättning genomförs. Kommunstyrelsen beslutade även om att historiska kvinnoprofiler gatu- och kvartersnamn kan användas i framtiden, vid kommande anläggande av nya gator och kvarter: Maria Taavenikus gata, Systrarna Pappilas gata, Tegelslagerskan, Gruvpigan, Modisten, Polissystern, Kalaskokerskan. Lotten Eriksson var första föreståndarinnan för LKAB:s bolagshotell och direktrekryterades av Hjalmar Lundbohm. Maria Taaveniku kom till Kiruna 1898 och agerade matmor till många av de ungkarlar som då jobbade för LKAB. Brita Maria Olofsdotter Pappila och Sofia Vilhelmina Olofsdotter Pappila från Jukkasjärvi anlitades av Hjalmar Lundbohm vid representationsmiddagar åren innan Bolagshotellet stod klart.

Hjalmar Lundbom centralgestalt för Kirunas födelse

Hjalmar Lundbom var en geolog och kemist född i Dalsland 1855, som blev LKAB:s förste disponent i Kiruna och satte sin prägel på utvecklingen och gestaltningen av gruvstaden. När den svenska riksdagen och det norska Stortinget 1898 beslutade att Malmbanan skulle förlängas från Gällivare till den isfria hamnen Narvik, utsågs han först till platschef hos LKAB. År 1900 utnämndes han till disponent för LKAB:s gruvverksamhet i Luossajärvi, som från den 27 april fick ortsnamnet Kiruna. 1926 avled Lundbom i Västergötland. Lars Törnman sade i november till Norrländska Socialdemokraten att han är sugen på politiken igen. Även tidigare socialdemokraten Kenneth Stålnacke meddelade i höstas att han blir ledare för Nya Kirunapartiet. Nya Kirunapartiet kallar sig ett demokratiskt och socialistiskt parti. Kampen kan bli hård mellan de olika missnöjesprofilerna, då det 2014 var Centerpartiet som tog rollen av missnöjesparti och fick 28 procent, från att alltid ha varit ett obetydligt parti med få medlemmar.