![]()
Vi lever i märkliga tider. Nyligen kunde vi i nyhetssändningen höra arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) tala om ”svenska värderingar”. Det gick som en löpeld i media.
– Jag vet inte säkert. [...] Jag tror att vi kanske har känt oss obekväma att ta de här värderingsdiskussionerna och kanske heller inte har förstått hur viktigt det är för den som är ny i Sverige att få en chans att förstå och ta till sig de värderingar och normer som kommer till uttryck i lagar och regler och organisation.
”Obekväma”, ja, det är det minsta man kan säga. I åratal har man förnekat att det finns någon ”svensk” kultur eller ”svenska” värderingar. Det är alltså inte så att man inte talat värderingar, men man har förnekat att de skulle vara svenska. Tvärtom, bakom den skenbara blygsamheten finns en bombastisk chauvinism som är så storslagen att den inte ryms under beteckningen ”svensk” – det är här i Sverige som vi formulerar den kommande världskulturen!
[caption id="attachment_31804" align="alignnone" width="585"]
![]()
Inglehart-Welzers kulturkarta (2015) är det mest kända och citerade resultatet av World Values Survey.[/caption]
Nu har det (äntligen!) börjat gå upp för dem att nykomlingarna många gånger inte alls är så fantastiskt imponerade av oss, och att många tvärtom föraktar svenskar, och vill för allt i världen inte ”svennefieras”. Ett primitivt och drastiskt sätt att visa sitt förakt för svenskarna och deras kulturella värderingar är våldtäkterna.
Efter Ylva Johanssons fantastiska erkännande av ”svenska värderingar” kunde man få se någon expert i TV-rutan som tog fram Inglehart-Welzers kulturkarta, som visar den nedkokta analysen av olika kulturella värderingar som en tvådimensionell karta, där ena axeln visar överlevnadsvärden (som kräver lojalitet med familj, klan, folk och nation) mot individuellt självförverkligande. Y-axeln visar traditionella värden i motsats till sekulära (religion mot ateism).
Sverige hamnar i det extrema övre högra hörnet. Här råder enligt kulturkartan den mest renodlade individualismen kombinerat med inställningen att religion och livsåskådning är en strikt privatsak.
Det är kanske inte så konstigt om det blir problem när man massimporterar migranter från den andra extremen i värdeskalorna?
”Vad är svenska värderingar?”
Om man tidigare pekat på Ingelhart-Weltzers resultat i en svensk debatt fick man ofta svaret att tendensen är att utvecklingen och alla kulturer rör sig mot det övre högra hörnet, det vill säga mot individualism och sekularism. Svenskarna ses som en förtrupp och det är alltså här som en del svenska tyckare anser att den kommande världskulturen formuleras. (Se till exempel Nya Tider v.41/2016 där jag refererar Bi Puranen.)
[caption id="attachment_31809" align="alignnone" width="585"]
![]()
Enligt Erik Gandinis film ”The Swedish Theory of Love”, behövs i Sverige inte längre några män. Vi får i detalj följa hur en heminsemination kan gå till. Skärmdump från filmen.[/caption]
[caption id="attachment_31799" align="alignnone" width="585"]
![]()
I Sverige dör man ensam och eventuellt kvarlåtenskap tas om hand av allmänna arvsfonden om inga släktingar hittas av statstjänstemännen. Skärmdump från Erik Gandinis film ”The Swedish Theory of Love”.[/caption]
Ett försök att visa vad extrem individualism och sekularism kan leda till är dokumentärfilmen The Swedish Theory of Love av Erik Gandini (2015). Det går fortfarande att se filmen på SVT-Play, om inte så finns den på YouTube.
Det ska omedelbart sägas att det är en extremt vinklad och onyanserad betraktelse, men den är suggestiv och man bör försäkra sig om att inte vara ensam och utan någon att tala med när man ser den. Inte för att den ”innehåller scener som kan verka stötande” utan för att den faktiskt kan träffa hårt, särskilt mot redan sköra och ensamma själar.
”Oberoende” är ”den mest svenska av alla värderingar”, säger Erik Gandini, och han menar att det kommer till sitt fullaste uttryck i den Socialdemokratiska politiken på 1970-talet. Det handlar om en frigörelse från gammaldags omoderna familjestrukturer. Man vill frigöra kvinnor från män, de äldre från sina barn och tonåringar från sina föräldrar.
I manifestet Familjen i framtiden – en socialistisk familjepolitik, antaget av Socialdemokratiska Kvinnoförbundet 1972, läser vi:
Familjen räcker i dag inte till, varför samhället måste ta ett helt annat ansvar för barnets utveckling. När det gäller den emotionella vården har både familjen och samhället en stor betydelse och delat ansvar. – Ett barn behöver nära relationer till någon eller några vuxna, det behöver kärlek och tillgivenhet, vare sig det befinner sig hemma eller t ex i förskolan. När det gäller den sociala, intellektuella och materiella vården bör ansvaret i första hand ligga på samhället och ge alla barn möjligheter att utvecklas efter sina förutsättningar. (Familjen i framtiden, sid 39)
Inställningen går igen hos Olof Palme:
Principen är självklar: varje människa ska behandlas som en självständig individ och inte som ett bihang till en försörjare. Det gäller att skapa ekonomiska och sociala villkor som gör en oberoende som individ.
Fyrtio år senare vill vi inte längre leva i familjer, män vill inte ta ansvar för barn, kvinnor är sig själva nog och köper om de vill en befruktning genom insemination på postorder. Var fjärde svensk dör ensam. Många saknar helt relationer. Svenskarna är oberoende och kanske självförverkligande, men också ensammast i världen, vill Erik Gandini visa. För att göra det än mer tydligt kontrasterar han det med något han vill framställa som ett emotionellt rikt, äventyrligt och engagerande familjeliv i Etiopien.
Det är oerhört förenklat och faktiskt en orättvis bild. Just inslaget från Afrika (som egentligen inte säger något om hur kärleksfulla afrikanerna är mot varandra) visar att Gandinis avsikt mest är att sprida misströstan och för att motivera varför de nordiska folken måste försvinna och ersättas med afrikaner.
[caption id="attachment_31801" align="alignnone" width="585"]
![]()
Erik Gandini intervjuar i sin film ”The Swedish Theory of Love” den svenskdanske läkaren Erich Erichsen, som berättar om hur härligt hjärtliga och omtänksamma människor är i Etiopien. Man blir emellertid inte väldigt övertygad av ett exempel som detta från akutmottagningen, med en ung man som just fått ett spjut genom magen. Skärmdump från filmen.[/caption]
Om vi hade varit så individualistiska och oberoende, då hade vi väl också vågat sätta oss upp mot det omgivande samhället, ”gruppen”, och säga ifrån när vi ser något som är fel? Men trots vår förmenta individualism är svenskar ängsliga konformister som litar mer än något annat folk på Staten. Det går inte ihop med testen om individualism och oberoende, att vi gladeligen överlämna barnuppfostran till samhällets institutioner.
Det finns en annan sida av den svenska karaktären, som Gandini helt missat – den nordiska altruismen. Nordiska människor är mer engagerade än några andra folk för att hjälpa fattiga och förtryckta, för att skydda naturen och för att hjälpa djur i nöd. Det går inte alls ihop med den egocentriska individualism som Grandini målar upp, men den är också problematisk, fast på andra sätt.
När svenskar går ut och demonstrerar för att illegala invandrare ska få stanna så har det slagit över till patologisk altruism, som i längden är självutplånande.
Hur som helst. Att titta på Erik Grandinis film kan ge en synvinkel i diskussionen om svenska värderingar. Det är definitivt inte så enkelt att invandringsproblemet bara handlar om ”integration” och att allt nog löser sig när ”de nya svenskarna” genom statliga upplysningskampanjer assimilerats in till vår ”moderna” svenska kultur, den föregivet kommande världskulturen.
Svensk kultur är problematisk – men den är vår, svenskarnas. Vi har ingen annan – och det är vår uppgift att utveckla vår kultur så att den är bättre förenlig med långsiktigt hållbara värden. Lösningen är inte att ersätta svenskarna med en häxblandning av araber och afrikaner.
Inglehart-Welzers kulturkarta (2015) är det mest kända och citerade resultatet av World Values Survey.[/caption]
Nu har det (äntligen!) börjat gå upp för dem att nykomlingarna många gånger inte alls är så fantastiskt imponerade av oss, och att många tvärtom föraktar svenskar, och vill för allt i världen inte ”svennefieras”. Ett primitivt och drastiskt sätt att visa sitt förakt för svenskarna och deras kulturella värderingar är våldtäkterna.
Efter Ylva Johanssons fantastiska erkännande av ”svenska värderingar” kunde man få se någon expert i TV-rutan som tog fram Inglehart-Welzers kulturkarta, som visar den nedkokta analysen av olika kulturella värderingar som en tvådimensionell karta, där ena axeln visar överlevnadsvärden (som kräver lojalitet med familj, klan, folk och nation) mot individuellt självförverkligande. Y-axeln visar traditionella värden i motsats till sekulära (religion mot ateism).
Sverige hamnar i det extrema övre högra hörnet. Här råder enligt kulturkartan den mest renodlade individualismen kombinerat med inställningen att religion och livsåskådning är en strikt privatsak.
Det är kanske inte så konstigt om det blir problem när man massimporterar migranter från den andra extremen i värdeskalorna?
Enligt Erik Gandinis film ”The Swedish Theory of Love”, behövs i Sverige inte längre några män. Vi får i detalj följa hur en heminsemination kan gå till. Skärmdump från filmen.[/caption]
[caption id="attachment_31799" align="alignnone" width="585"]
I Sverige dör man ensam och eventuellt kvarlåtenskap tas om hand av allmänna arvsfonden om inga släktingar hittas av statstjänstemännen. Skärmdump från Erik Gandinis film ”The Swedish Theory of Love”.[/caption]
Ett försök att visa vad extrem individualism och sekularism kan leda till är dokumentärfilmen The Swedish Theory of Love av Erik Gandini (2015). Det går fortfarande att se filmen på SVT-Play, om inte så finns den på YouTube.
Det ska omedelbart sägas att det är en extremt vinklad och onyanserad betraktelse, men den är suggestiv och man bör försäkra sig om att inte vara ensam och utan någon att tala med när man ser den. Inte för att den ”innehåller scener som kan verka stötande” utan för att den faktiskt kan träffa hårt, särskilt mot redan sköra och ensamma själar.
”Oberoende” är ”den mest svenska av alla värderingar”, säger Erik Gandini, och han menar att det kommer till sitt fullaste uttryck i den Socialdemokratiska politiken på 1970-talet. Det handlar om en frigörelse från gammaldags omoderna familjestrukturer. Man vill frigöra kvinnor från män, de äldre från sina barn och tonåringar från sina föräldrar.
I manifestet Familjen i framtiden – en socialistisk familjepolitik, antaget av Socialdemokratiska Kvinnoförbundet 1972, läser vi:
Familjen räcker i dag inte till, varför samhället måste ta ett helt annat ansvar för barnets utveckling. När det gäller den emotionella vården har både familjen och samhället en stor betydelse och delat ansvar. – Ett barn behöver nära relationer till någon eller några vuxna, det behöver kärlek och tillgivenhet, vare sig det befinner sig hemma eller t ex i förskolan. När det gäller den sociala, intellektuella och materiella vården bör ansvaret i första hand ligga på samhället och ge alla barn möjligheter att utvecklas efter sina förutsättningar. (Familjen i framtiden, sid 39)
Inställningen går igen hos Olof Palme:
Principen är självklar: varje människa ska behandlas som en självständig individ och inte som ett bihang till en försörjare. Det gäller att skapa ekonomiska och sociala villkor som gör en oberoende som individ.
Fyrtio år senare vill vi inte längre leva i familjer, män vill inte ta ansvar för barn, kvinnor är sig själva nog och köper om de vill en befruktning genom insemination på postorder. Var fjärde svensk dör ensam. Många saknar helt relationer. Svenskarna är oberoende och kanske självförverkligande, men också ensammast i världen, vill Erik Gandini visa. För att göra det än mer tydligt kontrasterar han det med något han vill framställa som ett emotionellt rikt, äventyrligt och engagerande familjeliv i Etiopien.
Det är oerhört förenklat och faktiskt en orättvis bild. Just inslaget från Afrika (som egentligen inte säger något om hur kärleksfulla afrikanerna är mot varandra) visar att Gandinis avsikt mest är att sprida misströstan och för att motivera varför de nordiska folken måste försvinna och ersättas med afrikaner.
[caption id="attachment_31801" align="alignnone" width="585"]
Erik Gandini intervjuar i sin film ”The Swedish Theory of Love” den svenskdanske läkaren Erich Erichsen, som berättar om hur härligt hjärtliga och omtänksamma människor är i Etiopien. Man blir emellertid inte väldigt övertygad av ett exempel som detta från akutmottagningen, med en ung man som just fått ett spjut genom magen. Skärmdump från filmen.[/caption]
Om vi hade varit så individualistiska och oberoende, då hade vi väl också vågat sätta oss upp mot det omgivande samhället, ”gruppen”, och säga ifrån när vi ser något som är fel? Men trots vår förmenta individualism är svenskar ängsliga konformister som litar mer än något annat folk på Staten. Det går inte ihop med testen om individualism och oberoende, att vi gladeligen överlämna barnuppfostran till samhällets institutioner.
Det finns en annan sida av den svenska karaktären, som Gandini helt missat – den nordiska altruismen. Nordiska människor är mer engagerade än några andra folk för att hjälpa fattiga och förtryckta, för att skydda naturen och för att hjälpa djur i nöd. Det går inte alls ihop med den egocentriska individualism som Grandini målar upp, men den är också problematisk, fast på andra sätt.
När svenskar går ut och demonstrerar för att illegala invandrare ska få stanna så har det slagit över till patologisk altruism, som i längden är självutplånande.
Hur som helst. Att titta på Erik Grandinis film kan ge en synvinkel i diskussionen om svenska värderingar. Det är definitivt inte så enkelt att invandringsproblemet bara handlar om ”integration” och att allt nog löser sig när ”de nya svenskarna” genom statliga upplysningskampanjer assimilerats in till vår ”moderna” svenska kultur, den föregivet kommande världskulturen.
Svensk kultur är problematisk – men den är vår, svenskarnas. Vi har ingen annan – och det är vår uppgift att utveckla vår kultur så att den är bättre förenlig med långsiktigt hållbara värden. Lösningen är inte att ersätta svenskarna med en häxblandning av araber och afrikaner.