Nu har vi halva vintern kvar!

Kyndelsmässodagen är en kristen högtid till minne av när Jesus bars fram i templet. Den inträffar den 2 februari, 40 dagar efter Jesu födelse, och firas den första söndagen efter det datumet. Under förkristen tid firades i Sverige en botgörarfest, midvinterblotet, förmodligen ungefär vid den här tiden. Historiskt har midvinter varit den tidpunkt när vintern är som kallast. Mitten på vintern helt enkelt. Många använder i dag begreppet vintersolståndet synonymt med midvinter. Men vintersolståndet äger rum när vintern är som mörkast, när dagarna är som kortast och nätterna är som längst. Göran Stålbom skrev år 1994 en bok med titeln Vintersolståndet. Där reder han ut begreppen: ”Man kan notera att forskare alltför sällan brytt sig om att skilja midvinter från vintersolståndet /.../ Vintersolståndet är det tillfälle då dagen är som kortast och natten är som längst. Vintersolståndet inträffar den 21 eller 22 december, och då är det /.../ ibland mer höstlikt än vinterlikt. Midvinter är något helt annat. Man brukar mena det tillfälle under året då det är som kallast. Midvintern är mitten på vintern, och inträffar någon gång i januari eller februari.” Kyndelsmässodagen ansågs alltså på många håll markera midvintern. Nu skulle hälften av fodret till djuren finnas kvar. Björnen vänder sig i idet, sades det. Fram till början av 1900-talet var även kyndelsmässodagen den dominerande högtiden att ta farväl av julen. Det gjorde man genom att fira lillejul. Man tände sina julakronor eller stakar för sista gången och man åt julmat med lutfisk. Under katolsk tid var kyndelsmässodagen en ljusfest. Kyndel är ett gammalt fornnordiskt ord som betyder fackla, ljus eller bloss. Alla de ljus som tändes i kyrkorna den dagen skulle bidra till att jaga bort vintern, trodde man. I dag har gudstjänsterna ofta ett ljustema under kyndelsmässodagen. Enligt gammal tradition välsignar man även de ljus som ska användas i kyrkan under året. Om man observerar väder­leken under kyndelsmässo­dagen, kan man få en uppfattning om hur vädret kommer att bli resten av året. Enligt folktron var regn och snö under kyndelsmässodagen någonting de skulle se positivt på: Kom det regn denna dag, blev det ett gott år med mycket mjölk. Och snö på Kyndelsmässodagen siade om en lång sommar.