![]()
Den tysk-romerske kejsaren Karl VI av Österrike och hans maka fick fyra barn. Deras ende son, som också var deras förstfödda barn, dog bara sju månader efter födseln, så när Karl VI avled 1740 hade han ingen manlig arvinge till den österrikiska tronen. Därför efterträddes han som härskare av Habsburgska riket av sin äldsta dotter, Maria Theresia, som i juni 1741 kröntes till kvinnlig kung av Ungern. Två år senare blev hon även krönt till kvinnlig kung av Böhmen.
Det Habsburgska riket omfattade en stor del av Europa, från tjeckiska Böhmen i väster till Ukraina i öster, från tyska Sachsen i norr till Kroatien i söder samt även av Belgien, Nederländerna och Luxemburg. Huvudstaden var mellan 1526-83 och 1611-1804 Wien. Mellan 1583-1611 var rikets huvudstad Prag. Detta rike styrdes av ätten Habsburg och dessa härskare hade vanligtvis titeln tysk-romersk kejsare. Dock inte då några av dessa monarker härskat över Spanien och andra områden utanför Tysk-romerska rikets gränser. Denna titel hade aldrig tidigare en kvinna haft, så av den orsaken gjorde Karl Albert av Bayern anspråk på titeln och lierade därför sig med Fredrik den store av Preussen när denne 1740 gick till anfall mot Maria Theresias rike och först tog Schlesien och 1741 besegrade den österrikiska armén vid Mollwitz. Även Frankrike gick in i kriget på Bayerns och Preussens sida.
[caption id="attachment_29011" align="alignright" width="240"]
![]()
Allegori av Maria Theresia från tiden för hennes kröning. Bild: Wikipedia[/caption]
Maria Theresia fick alltså inleda sin tid som härskarinna med att försvara både sitt rike och sin tron. Hennes ungerska armé var på den här tiden i dåligt skick, men hon lyckades mobilisera sina styrkor och med hjälp av sitt sinne för strategi lyckades hon driva tillbaka både den franska och den bayerska armén. Storbritannien och Ryssland stred på hennes sida.
Fred slöts 1748. Maria Theresia fick behålla sin tron och sitt rike samt bekräftades som det Habsburgska rikets rättmätige härskare, men tvingades avstå Schlesien till Preussen, medan hennes make, Frans I Stefan av Lothringen, blev erkänd som tysk-romersk kejsare.
Detta krig kom dock att påverka hennes regeringstid i avseendet att hon insåg vikten av att se över och stärka rikets finanser och, inte minst, modernisera och rusta upp armén.
Maria Theresias reformer
Kort efter att freden slutits 1748 lät Maria Theresia kalla till sig greve Fredrik Vilhelm von Haugwitz och gav honom uppdraget att skapa en stående armé på 108 000 man. För att få pengar till detta krävde Haugwitz att adeln skulle börja betala skatt. Innan dess hade det Habsburgska rikets adel aldrig tidigare bidragit till statskassan. Samtidigt började hon centralisera makten till Wien, vilket ledde till att det Habsburgska rikets olika kungliga domäner (
Crown Lands) kom att enas under henne som härskare och riket blev, följaktligen, allt mer centraliserat.
För att stärka rikets ekonomi fördubblade Maria Theresia 1754-64 de statliga inkomsterna, vilket, tillsammans med det nya skattesystemet, ledde till att den ekonomiska situationen i riket förbättrades och stärktes. Under den tiden, från 1752 till 1766, lät hon även författa
Codex Theresianus där det klargjordes vilka medborgerliga rättigheter som skulle råda i hennes rike. Denna
codex var indelad i tre delar: 1) lagar rörande personer och deras rättigheter, 2) lagen om egendomar och 3) obligationsrätt. I
Constitutio Criminalis Theresiana från 1768 föreskrevs tortyr, men inte desto mindre kom tortyren av förbjudas i Wien åtta år senare. Det var dock främst på grund av Maria Theresias son, den tysk-romerske kejsaren Josef II:s inflytande som tortyren avskaffades. Själv var Maria Theresia för tortyr. Häxbränningar förbjöds också i Wien 1776.
[caption id="attachment_29012" align="alignleft" width="240"]
![]()
Maria Theresia kröntes till kvinnlig kung 25 juni 1741, under det österrikiska tronföljdskriget som kom att inleda hennes regeringstid. Bild: Wikipedia[/caption]
Även inom utbildningsväsendet genomförde hon viktiga reformer. Majoriteten av befolkningen i Maria Theresias rike utgjordes av bönder och då hon insåg att även de behövde utbildas lät hon införa allmän skolplikt. Först i Österrike 1774 och tre år senare även i Ungern. Hon lät också, efter sin läkares rekommendation, stifta en lag på att obduktioner alltid måste genomföras om någon patient dött på sjukhus. Denna lag gäller än idag.
Sjuårskriget
Det österrikiska tronföljdskriget som varat mellan 1740-48 och inlett hennes regeringstid blev inte det enda krig Maria Theresia fick utkämpa. Hon hade förlorat Schlesien till Fredrik den store av Preussen och beslutade sig därför att återta denna förlorade del av sitt rike. Hon lyckades genom diplomati alliera sig med sin forna fiende Frankrike, men även Ryssland och Sverige anslöt sig till denna allians.
Den 29 augusti 1756 invaderade Fredrik den store Sachsen med sin armé. Han ansåg sig nämligen behöva det området för att eventuellt kunna försvara Berlin bättre, då han, genom sin brevväxling med henne, insett att Maria Theresia inte hade några fredliga avsikter mot honom och hans rike. Invasionen av Sachsen blev dock startskottet för sjuårskriget och Fredrik tvingades alliera sig med Storbritannien för att inte stå ensam mot Maria Theresia och hennes allierade.
Maria Theresias allians med Frankrike hade stärkts genom de två Versaillefördragen som undertecknades 1 maj 1756 respektive 1 maj 1757. Dessa två fördrag innebar att Ludvig XV förband sig till att förse henne med både ekonomiskt och militärt stöd, men trots det och segrarna över preussarna vid Kolín i Böhmen och Hochkirch i Sachsen hade Habsburgska riket inga större framgångar under sjuårskriget. Tvärtom blev förlusterna stora då Habsburgska riket, vid slutet av kriget 1763, hade förlorat 300 000 soldater, 82 000 hästar och 260 miljoner gulden. Dessutom tvingades Maria Theresia att helt avstå Schlesien mot att Fredrik den store lovade att lägga sin röst på hennes son, Josef II, vid nästa kejsarval.
Inte desto mindre förblev det Habsburgska riket, trots dessa stora förluster, en stormakt. Krigsåren förändrade dock Maria Theresia själv i avseendet att hon beslutade att inte gå i krig igen, såvida inte hennes eget rike angreps först.
Genom reformerna hon genomförde i fredstid kom Maria Theresia i högsta grad att forma det Habsburgska riket. Under hennes tid blev riket mer centraliserat och genom hennes lagar upprätthölls ordning. Fler barn fick möjligheten att lära sig läsa och de två krigen hon utkämpade under sin regeringstid fick henne att inse det ansvar hon, som härskarinna, hade gentemot sitt rike och dess befolkning.
Allegori av Maria Theresia från tiden för hennes kröning. Bild: Wikipedia[/caption]
Maria Theresia fick alltså inleda sin tid som härskarinna med att försvara både sitt rike och sin tron. Hennes ungerska armé var på den här tiden i dåligt skick, men hon lyckades mobilisera sina styrkor och med hjälp av sitt sinne för strategi lyckades hon driva tillbaka både den franska och den bayerska armén. Storbritannien och Ryssland stred på hennes sida.
Fred slöts 1748. Maria Theresia fick behålla sin tron och sitt rike samt bekräftades som det Habsburgska rikets rättmätige härskare, men tvingades avstå Schlesien till Preussen, medan hennes make, Frans I Stefan av Lothringen, blev erkänd som tysk-romersk kejsare.
Detta krig kom dock att påverka hennes regeringstid i avseendet att hon insåg vikten av att se över och stärka rikets finanser och, inte minst, modernisera och rusta upp armén.
Maria Theresias reformer
Kort efter att freden slutits 1748 lät Maria Theresia kalla till sig greve Fredrik Vilhelm von Haugwitz och gav honom uppdraget att skapa en stående armé på 108 000 man. För att få pengar till detta krävde Haugwitz att adeln skulle börja betala skatt. Innan dess hade det Habsburgska rikets adel aldrig tidigare bidragit till statskassan. Samtidigt började hon centralisera makten till Wien, vilket ledde till att det Habsburgska rikets olika kungliga domäner (Crown Lands) kom att enas under henne som härskare och riket blev, följaktligen, allt mer centraliserat.
För att stärka rikets ekonomi fördubblade Maria Theresia 1754-64 de statliga inkomsterna, vilket, tillsammans med det nya skattesystemet, ledde till att den ekonomiska situationen i riket förbättrades och stärktes. Under den tiden, från 1752 till 1766, lät hon även författa Codex Theresianus där det klargjordes vilka medborgerliga rättigheter som skulle råda i hennes rike. Denna codex var indelad i tre delar: 1) lagar rörande personer och deras rättigheter, 2) lagen om egendomar och 3) obligationsrätt. I Constitutio Criminalis Theresiana från 1768 föreskrevs tortyr, men inte desto mindre kom tortyren av förbjudas i Wien åtta år senare. Det var dock främst på grund av Maria Theresias son, den tysk-romerske kejsaren Josef II:s inflytande som tortyren avskaffades. Själv var Maria Theresia för tortyr. Häxbränningar förbjöds också i Wien 1776.
[caption id="attachment_29012" align="alignleft" width="240"]
Maria Theresia kröntes till kvinnlig kung 25 juni 1741, under det österrikiska tronföljdskriget som kom att inleda hennes regeringstid. Bild: Wikipedia[/caption]
Även inom utbildningsväsendet genomförde hon viktiga reformer. Majoriteten av befolkningen i Maria Theresias rike utgjordes av bönder och då hon insåg att även de behövde utbildas lät hon införa allmän skolplikt. Först i Österrike 1774 och tre år senare även i Ungern. Hon lät också, efter sin läkares rekommendation, stifta en lag på att obduktioner alltid måste genomföras om någon patient dött på sjukhus. Denna lag gäller än idag.
Sjuårskriget
Det österrikiska tronföljdskriget som varat mellan 1740-48 och inlett hennes regeringstid blev inte det enda krig Maria Theresia fick utkämpa. Hon hade förlorat Schlesien till Fredrik den store av Preussen och beslutade sig därför att återta denna förlorade del av sitt rike. Hon lyckades genom diplomati alliera sig med sin forna fiende Frankrike, men även Ryssland och Sverige anslöt sig till denna allians.
Den 29 augusti 1756 invaderade Fredrik den store Sachsen med sin armé. Han ansåg sig nämligen behöva det området för att eventuellt kunna försvara Berlin bättre, då han, genom sin brevväxling med henne, insett att Maria Theresia inte hade några fredliga avsikter mot honom och hans rike. Invasionen av Sachsen blev dock startskottet för sjuårskriget och Fredrik tvingades alliera sig med Storbritannien för att inte stå ensam mot Maria Theresia och hennes allierade.
Maria Theresias allians med Frankrike hade stärkts genom de två Versaillefördragen som undertecknades 1 maj 1756 respektive 1 maj 1757. Dessa två fördrag innebar att Ludvig XV förband sig till att förse henne med både ekonomiskt och militärt stöd, men trots det och segrarna över preussarna vid Kolín i Böhmen och Hochkirch i Sachsen hade Habsburgska riket inga större framgångar under sjuårskriget. Tvärtom blev förlusterna stora då Habsburgska riket, vid slutet av kriget 1763, hade förlorat 300 000 soldater, 82 000 hästar och 260 miljoner gulden. Dessutom tvingades Maria Theresia att helt avstå Schlesien mot att Fredrik den store lovade att lägga sin röst på hennes son, Josef II, vid nästa kejsarval.
Inte desto mindre förblev det Habsburgska riket, trots dessa stora förluster, en stormakt. Krigsåren förändrade dock Maria Theresia själv i avseendet att hon beslutade att inte gå i krig igen, såvida inte hennes eget rike angreps först.
Genom reformerna hon genomförde i fredstid kom Maria Theresia i högsta grad att forma det Habsburgska riket. Under hennes tid blev riket mer centraliserat och genom hennes lagar upprätthölls ordning. Fler barn fick möjligheten att lära sig läsa och de två krigen hon utkämpade under sin regeringstid fick henne att inse det ansvar hon, som härskarinna, hade gentemot sitt rike och dess befolkning.