![]()
”Inom ett par decennier riskerar den tidiga, historiska konstmusiken att stå utan publik”, konstaterar tonsättaren Peter Pontvik till Epoch Times i samband med en paneldebatt om den tidiga musikens ställning i Sverige. Paneldebatten arrangerades av tidskriften Tidig Musik den 28 mars i Gamla stan, Stockholm.
Till den tidiga musiken brukar man räkna den europeiska musiken från medeltiden fram till barocken, vilket bland annat innefattar den gregorianska kyrkosången och renässansmusiken med kompositörer som Palestrina och Tallis. Denna del av det europeiska kulturhistoriska arvet ägnar man ytterst liten tid i svenska skolor jämfört med exempelvis centraleuropeiska länder, vilket kan vara en förklaring till att svenskar i allmänheten inte har någon större musikalisk anknytning till denna period.
Musikundervisningen utgår från elevernas redan befintliga musikintresse
Musikalisk bildning står inte särskilt högt i kurs inom den svenska musikundervisningen i grundskolan. I stället för att såsom i exempelvis Italien, måna om elevernas musikaliska bildning genom notläsning och musikhistoria, utgår man i Sverige från det musikintresse som eleverna redan har vilket bidrar till att klassisk musik i allmänhet och tidig musik i synnerhet får väldigt lite utrymme. Om svenska skolbarn får någon som helst utbildning i den tidiga musiken, är det tack vare individuella insatser från engagerade lärare med specialintresse för området. Väcker man inte intresset hos barnet så minskar chansen att det högre upp i åldern vill upptäcka den tidiga musiken, hävdades det i panelsamtalet.
Tyvärr är det inte bara på grundskolenivå som undervisningen inom tidig musik är undermålig. Även på högre nivå saknas möjligheter till en gedigen utbildning. I Sveriges högre musikutbildning finns det bara en enda plats i hela landet som erbjuder fördjupning inom tidig musik, nämligen på Kungliga musikhögskolan, och då är den inbakad i ett större sammanhang vilket gör att inte så många känner till den. Detta leder till att många unga talangfulla svenska musiker istället söker sig utomlands för studier och stannar kvar där eftersom det finns bättre chanser till arbete utanför Sverige, menar Pontvik.
– Om vi inte känner till en så stor del av vårt kulturarv, som de tusen år som den tidiga musiken innefattar, så har vi missat väldigt mycket, menar Pontvik. "Känner man till sin historia så känner man också sig själv bättre".
