Nazist- och misshandelsanklagelser mot Marilyn Manson

Den 1 februari i år gick Evan Rachel Wood ut på Instagram med anklagelser mot den kontroversielle rockartisten Marilyn Manson. Wood skrev att hon efter år av rädsla äntligen vågade tala ut om det hemska förhållande hon hade med den världsberömde skräckrockaren för ett drygt decennium sedan. I utspelet anklagade hon Manson för att vara en hotfull och manipulativ tortyrmisshandlare, uttalad antisemit och nazistsympatisör. Efter Woods saftiga utspel på Instagram har media kastat sig över nyheten. Först rapporterade underhållningsmagasinet Variety om det, därpå följde andra stora tidningar som brittiska The Sun, Buzzfeed, People, Daily Mail och Breitbart. Alla återgav okritiskt Woods berättelse, trots att den inte styrks med några bevis. Nya Tider har tittat närmare på hur media har ändrat sin inställning till Manson och jämfört med fall i Sverige, där de mediala drevarna, till skillnad från sina offer, sällan hamnar ute i kylan.

Den första Instagramposten

Namnet på min plågoande är Brian Warner, även känd för världen som Marilyn Manson. Han började grooma mig när jag var tonåring och förgrep sig på mig fruktansvärt i åratal. Jag hjärntvättades och manipulerades till underkastelse. Jag är färdig med att leva i rädsla för hämnd, karaktärsmord, eller utpressning. Jag är här för att exponera denne farlige man och förmå de många branscher som lyft fram honom att förstå, innan han förstör några fler liv. Jag stöttar de många offer som inte längre står tysta. Så lyder posten Wood delade på Instagram. Kort efter att den lagts ut, anklagade elva andra kvinnor rockstjärnan för övergrepp. Kort därpå beslutade Mansons skivbolag Loma Vista/Concord Music att sparka honom och de gjorde även klart att något framtida samarbete med Manson aldrig skulle bli aktuellt. Mansons manager sedan 25 år, Tony Ciulla, drog sig också ur och flera tv-produktioner ställde in hans medverkan där han skulle agera som skådespelare, bland annat i serien ”American Gods”.

Manson, hans nuvarande fru och annan exflickvän ifrågasätter anklagelserna

Marilyn Manson svarade på anklagelserna hans före detta flickvän och andra kvinnor uttryckt på Instagram. Manson skrev: Uppenbarligen, så har min konst och mitt liv länge varit magneter för kontroverser, men de här senaste påståendena om mig är vidriga förvrängningar av verkligheten. Mina intima relationer har alltid varit helt ömsesidiga med likasinnade partners. Oavsett hur – och varför – väljer nu andra att förvanska det förgångna, det är sanningen. Posten gillades av Mansons nuvarande fru Lindsay Usich, med vilken han gifte sig med förra året. Två dagar senare postade Mansons exfru Dita Von Teese på sin egen Instagram ett försvar för Manson. ”Var snälla att notera att de detaljer som presenterats publikt inte stämmer med mina personliga erfarenheter under våra 7 år tillsammans som par. Hade de gjort det, så skulle jag inte gift mig med honom i december 2005. Jag lämnade tolv månader senare på grund av otrohet och drogmissbruk. (..) Övergrepp av något slag har ingen plats i ett förhållande.” Von Teese antyder därpå att hon ogillar offentliga skampålar som cirkulerar runt intima relationer: ”Jag uppmanar er som ådragit sig övergrepp att ta initiativen till att läka och helt förverkliga er själva.” Hon avslutade med att det kommer vara hennes enda uttalande i kontroversen runt hennes före detta man, och tackar återigen för att människor haft henne i åtanke.

Fler anklagelser, Wood polisanmäler Mansons fru

Men Von Teeses inlägg och Mansons nuvarande frus stöd till honom verkade inte hjälpa. Wood återkom med fler anklagelser. När Manson varit arg på henne skulle han ha klottrat hakkors på hennes nattduksbord och flera gånger hade hon hört honom säga n-ordet. [caption id="attachment_74563" align="alignright" width="360"] Paret Manson och Wood. Foto: Dlisted[/caption] ”Eftersom [min mamma] konverterade och inte var av judisk härkomst, kunde han säga saker som ’det är bättre’ eftersom jag inte var ’judisk i blodet’”, skrev hon. Efter Woods anklagelser har flera andra kvinnor trätt fram som också sagt sig vara offer för rockstjärnans övergrepp. Kvinnorna, som skall ha träffat Manson vid olika tillfällen under början av 2000-talet fram till 2015, är själva modeller, fotografer och artister. De beskriver alla erfarenheter som liknade Woods. Manson skall bland annat ha isolerat dem från vänner, fått skrämmande vredesutbrott, bundit dem och varit hotfull. Han skall även ha skällt ut dem för att de lyssnade på musik gjord av svarta människor och en transsexuell person påstod att Manson satt en pistol mot hennes huvud och yttrat ”jag gillar inte bögar”. Flera av kvinnorna säger sig ha ådragit sig posttraumatisk stress, återkommande mardrömmar och ångest i spåren av umgänget med honom. Nu har även skådespelerskan Esme Bianco, känd från ”Game of Thrones”, anklagat Manson i tidningen The Cut för att ha misshandlat henne psykiskt, fysiskt och sexuellt. Den då 26-åriga Bianco skall först ha blivit utnyttjad 2009 under en videoinspelning med rockartisten. 2011 flyttade hon dock in hos Manson och inledde en två månaders sadomasochistisk relation med honom i vilken hon också kände sig kontrollerad och utnyttjad. Bianco misstänkte att hon utvecklat ett Stockholmssyndrom gentemot Manson. I ett textmeddelande hon sänt till rockstjärnan hade hon skrivit om de blåmärken och sår han åsamkat henne: ”Varje dag jag rör mig gör de så skönt ont när jag tänker på dig”. Nu skäms hon när hon tänker på det. Under 2011 bröt de upp, men Bianco fortsatte ändå att träffa honom ända fram till 2013. Evan Rachel Wood har, enligt Los Angeles Times, stämt Mansons nuvarande fru den åttonde februari. Skådespelerskan menar att Lindsay Usich hotat att lägga ut foton som är tänkta att användas för att utpressa Wood. På fotona skall en yngre Wood figurera, påverkad av droger och alkohol. Wood hade delat ett av fotona redan i december 2020 på Instagram. På bilden bär hon en militär hatt av tysk stil och har en Hitlermustasch målad på överläppen. ”Detta är en del av förnedringen och utpressningen”, skrev Wood.

Evan Rachel Wood: lagstiftande HBTQ-aktivist och frihetstörstande skilsmässobarn

Evan Rachel Wood kanske är mest känd idag från HBO-serien Westworld. Där spelar hon Dolores, en android som deltar i ett sorts sadistiskt spel för rika. I tidningen Rolling Stone 2016 berättade hon om sin uppväxt och sin relation med Manson, som startade när hon var 18 år och Manson 36. Wood föddes 1987 och växte upp i vad många skulle se som ett privilegierat hem, med en familj som ägde en regionteater i North Carolina. Hennes väg in i filmvärlden ter sig som spikrak. När hon var bara några månader gammal rollbesatte hennes far henne i en komisk teatervariant av ”A Christmas Carol” och redan 1994 fick hon sin första roll i en TV-produktion. Men som framgår i Rolling Stone är Wood ett skilsmässobarn, vilket hon menar har givit henne svåra trauman. Rachels mor, Sara Lynn Moore, och dottern flyttade efter skilsmässan tillsammans till moderns hemstad Los Angeles. Manson verkar därpå ha kommit in i hennes liv när hon ville göra uppror mot normer. – Jag träffade någon som lovade frihet och uttryck och inga fördömanden, sade hon då, och tillade att hon medvetet sökte fara och spänning. Wood betonar i artikeln att hon vid tidpunkten ännu sökte efter sin identitet, och till slut tog hon steget rakt in i Mansons rockliv. – Jag såg på min mamma en dag och sa: ’Mamma, jag kommer hoppa på den där turnébussen i åtta månader framåt och se världen och ha en galen resa och hitta mig själv, och om folk inte är OK med det, är jag ledsen, men jag kan inte leva mitt liv för andra människor.’ Wood förekommer i Mansons video till låten ”Heart-Shaped Glasses” från 2009, och hon skall dessutom ha varit Mansons inspiration till låten. Videon innehåller intima scener där paret ser ut att ha sex insmetade i något som liknar blod. Efter att ha träffat Manson och tagit intryck av hans androgyna image, kom hon fram till att hon var bisexuell. Hon beskriver hur hon vaknade upp en morgon och kände att hon ville nå ut till HBTQ-världen och dela sin historia. Hon spelade in en 19 minuter lång video som hon lade upp. I videon påstod hon att nästan hälften av alla bisexuella kvinnor har funderat på, eller försökt begå, självmord, att de har starkare humörsvängningar som depressioner och ångest, och att en av två bisexuella kvinnor har erfarenheter av grovt våld med intima partners. Wood menar också att hon redan runt 4-5-års ålder insåg att hon var attraherad av kvinnor. Hon berättar att hon blivit våldtagen, en gång av en barägare och en gång av någon hon varit tillsammans med. 2018 framträdde hon i kongressen i Washington. Då talade hon för rättigheter för människor som utsatts för sexuell misshandel, något hon själv sade att hon hade erfarenhet av. Hennes erfarenheter hade inbegripit ”dödshot, gaslighting, hjärntvätt, och att vakna upp till att mannen som påstått att han älskade mig våldtog vad han trodde var min medvetslösa kropp”. 2021 gick hon sedan ut med vem det var hon menade utsatt henne för övergreppen, och det var alltså Marilyn Manson. Wood skrev den så kallade Domestic Violence Bill, som blev lag i Kalifornien 2019, benämnd som Phoenix Act. I lagen förlängs fängelsestraffet för våld i hemmet från tre till fem år, och krav ställs att poliser får ytterligare utbildning i den sortens misshandelsfall. Woods engagemang är starkt och oförsonligt. I en tweet från 2020 som senare raderades, kommenterade hon en helikopterolycka där basketstjärnan Kobe Bryant omkom tillsammans med sin 13-åriga dotter: ”Han var en sportstjärna. Han var också en våldtäktsman”. Det Wood anspelade på var att Bryant gripits 2003 i Colorado anklagad för att ha antastat en 19-årig hotellanställd. Kvinnan hade gått med på att gå till hans rum och kyssa honom, men där hade Bryant försökt gå längre. Fallet lades dock ner då kvinnan inte ville vittna och Bryant bad om ursäkt officiellt.

Ett kaotiskt förhållande där båda mådde dåligt

Den unga skådespelerskan Wood, som sökte spänning och fara, fann alltså det hon sökte hos skräckrockaren Marilyn Manson, en man som helt öppet omfamnade en bisarr livsstil och dessutom byggt en karriär på det. Förhållandet blev också stormigt, och Manson berättade om ett smärtsamt uppbrott de haft i musikpublikationen SPIN 2009. Intervjun skulle egentligen handla om hans nya album, men musikerns privata problem kom upp. Manson berättade att när han trott att Wood lämnat honom, så halkade han in i tungt missbruk och isolerade sig från släkt och vänner. Han kunde inte förstå hur Woods, som han anförtrott sig helt till, helt plötsligt bara stuckit. Då han känt sig både förrådd och övergiven hade han ringt henne 158 gånger en dag, och varje gång hade han skurit sig i ansiktet eller händerna med rakblad. Han erkände i intervjun att det var extremt dumt gjort. Därpå sade han något som nu blivit extra kontroversiellt; att han varje dag sedan dess haft fantasier om slå in skallen på henne med en slägga. Men troligen hade Manson och Wood kontakt långt efter uppbrottet 2010, men då ett mindre vänskapligt sådant. Under 2015, då Manson börjat träffa Lindsay Usich, läste han upp ett brev på scenen under en konsert i Chicago. Han proklamerade att brevet var skrivet av en ex-flickvän. I brevet stod det bland annat ”jag hoppas din show blir ett fiasko” och ”jag hoppas att du lurar alla dumma tjejer att tro att de fått guldbiljetten”. Det är ännu inte känt vem som skrev det bittra brevet till Manson.

Media ändrar attityd till Manson – från rebellisk maskot till suspekt förbrytare

Pressens fascination för Manson har gått i vågor, men fram tills nu har man generellt beskrivit honom som en rockrebell som ifrågasätter moraliska tabun. Skildringar har ofta förekommit om hans många gånger obehagliga påhitt, men det har aldrig lett till fördömanden eller avståndstaganden. Marilyn Manson har till och med haft låttitlar med förbjudna symboler i positiv dager utan att media reagerat. Möjligen är ”Pretty As A Swastika” från 2009 den mest uppenbara. 2007 rapporterade tidningen People om att en bandmedlem stämt Manson för att ha använt bandets inkomster till att köpa nazistiska attiraljer, afrikanska masker gjorda av människohud och ett skelett av en fyraårig kinesisk flicka. Han skall också, då han var tillsammans med Dita Von Teese, ha spenderat bandets inkomster på parets förlovningsring som kostade 150 000 dollar. Dessutom köpte han Eva Brauns (Hitlers fru) handväska som gåva till Teese. Rocktidningen SPIN har också entusiastiskt rapporterat om Mansons kontroversiella livsstil. I en artikel från 2009 med rubriken ”MYT nr 5: Marilyn Manson är en hundvalpsmördande nazist” lät man skräckrockaren berätta om sina utsvävningar. Där ges Manson fria tyglar att själv göra promotion, och bland annat säger han att han kan redogöra för extrema sexuella felsteg och att han har fler mord på sitt CV än någon annan. Enligt skribenten hörs dova kvinnoskrik i bakgrunden när artisten intervjuas. Sammantaget ledde inte den misstänkta sympatin med nazismen, hans möjliga misshandel av kvinnor eller övriga morbida böjelser till något slut på Mansons karriär. Tvärtom använde media Manson som en god affär vad gällde klick och lösnummer. 2015 gjorde tidningen Rolling Stone en sammanställning av Mansons mest chockerande ögonblick och dess konsekvenser. De senare var antingen positiva eller inte så farliga. Bland annat hade Manson sexuellt ofredat en manlig vakt under en konsert och grävt upp gravar i New Orleans och rökt människobenen. Vid ett annat tillfälle hade han bjudit in en döv groupie i studion för inspelningen av singeln ”Lunchbox”. Han befallde henne att klä av sig naken, varpå hon dekorerades med varmkorvar, salami och grisfötter och hade sex med bandets keyboardist under förnedrande former. Media stod till och med ut med att bli mordhotade av Manson. När han fått reda på att tidningen SPIN inte längre skulle ha honom på omslaget som utlovat, hade han backstage gått till angrepp på tidningens utgivare. – Jag kan mörda dig, jag kan mörda din familj, jag kan mörda alla du känner, hade han skrikit medan två av hans livvakter pressat upp tidningsutgivaren mot väggen. Det resulterade i en stämning och Manson stämde tillbaka för förtal. Men nu, efter den kvinnliga skådespelerskans anklagelser mot Manson om att vara en antisemitisk och nazistisk kvinnomisshandlare, tycks dock media ändrat attityd. Ett avståndstagande från den normbrytande skräckrockikonen börjar bli tydligt. Längst ner på flera av artiklarna om Wood och Manson finns länkar till hjälplinjer för de som utsatts för sexuella övergrepp. Mansons tatueringar, varav några liknar svastikor och en annan en totenkopf, har sedan länge varit kända på Mansons egen wikisida. Nu har de plötsligt blivit kontroversiella då Wood, vars mor konverterat till judendomen, gått ut med att han inte hade dem innan de träffades.

MeToo-journalistiken åter aktuell – är mediaetiken förhandlingsbar igen?

Manson/Wood-affären 2021 har paralleller till MeToo-rörelsen som pågick 2017-2018. Kvinnor i alla branscher gick då ut och berättade om traumatiska minnen av främst sexuella övergrepp. Media hakade ofta på anklagelserna, och på flera håll höjdes röster för att tro på alla kvinnors berättelser. Svårigheten var bara att det i väldigt få fall fanns några juridiska bevis utöver kvinnornas vittnesmål och att övergreppen skulle skett långt efter att eventuella brott preskriberats. Ändå gick svensk media i täten globalt för MeToo-kampanjen. Män i offentliga positioner anklagades och ställdes mot väggen, hela yrkesbranscher granskades och flera förtalsåtal inleddes. Nästan identisk med Woods och Mansons kontrovers både vad gäller tema och medier, är journalisterna Cissi Wallins och Fredrik Virtanens bråk om en påstådd våldtäkt. Wallin gick också ut på Instagram där hon 2017 anklagade Virtanen för att ha våldtagit henne 2006. Först 2011 hade hon polisanmält händelsen, men polisutredningen lades ned året efter i brist på bevis. Virtanen erkände efter Wallins utspel att han haft drogproblem och betett sig tölpaktigt under den tid de träffats. Dock nekade han till anklagelsen om våldtäkt. Det blev dock bara värre. Tolv andra kvinnor ställde sig på Wallins sida, media uppmärksammade saken och Virtanen fick sparken från sitt jobb på Aftonbladet. Han tvingades sedan under en tid lämna landet med sin familj på grund av dödshot. I en intervju med Aftonbladet pekade han på problematiken med hur samhället agerar mot enskilda utifrån uthängningar. Han kallade det han erfarit för ”lynchjustis”: – Vi har ett rättsväsende i landet som bör hantera frågor om brott. Jag tycker inte man skall hänga ut personer på sociala medier i drev. Den som anklagas kan omöjligen försvara sig. Wallin dömdes i tingsrätten för grovt förtal, men gav senare ut en bok byggd på minnena av samma incident. Nu utreds hon för förtal även genom boken, denna gång genom Justitiekanslern. Wallin jobbar åter inom etablerad media, idag som krönikör på Bonniertidningen Expressen. En annan kulturprofil som kände sig manad att under samma tid granska missförhållanden var Åsa Linderborg, då kulturchef på Aftonbladet. Benny Fredriksson, chef för Stadsteatern i Stockholm, hade anklagats av 45 anonyma anställda på kulturinstitutionen för att ha betett sig despotiskt, pennalistiskt och bland annat tvingat en kvinnlig anställd till abort. Linderborg skrev på basis av de anonyma anklagelserna flera kritiska artiklar. Hon påstod bland annat att Fredriksson ”har styrt verksamheten med skräck och fruktan. Han använde terrormetoder (...)”. Benny Fredriksson tog sitt liv under en semesterresa några månader efter ha lämnat chefsposten på Stadsteatern på grund av angreppen. Men när självmordet blev känt, började kulturskribenter och media som nyss angripit honom, plötsligt uttrycka varma minnen om hans person och kulturella insats. Den före detta SVT-journalisten Elisabet Höglund skrev på sin blogg efter Fredrikssons självmord i mars 2018 att hon hade svårt att förstå hur det kunde gått så snabbt att ändra omdöme om en person: ”Jag har aldrig varit med om maken, säger jag. Hur kan en person över en natt förvandlas från en känslolös despot och en Hitler i miniatyr till en älskad konstnär och inspiratör? Sällan har jag skådat ett sådant hyckleri, ett sådant uppseendeväckande fotbyte!” Linderborg, som varit ledande i drevet mot teaterchefen, blev efter Fredrikssons självmord ångerfull. Hon menade i en intervju i SvD 2020 att ”hon blev som alla andra” och ”drogs med”, trots att det var hon som lett och envist återkommit till hatkampanjen mot Stadsteaterns chef. Men Linderborg, som ännu arbetar på Aftonbladet, har hanterat Fredrikssons död på ett kreativt sätt. Hon publicerade 2020 sin dagbok där hennes traumatiska erfarenheter av situationen gås igenom i detalj. I ”Året med 13 månader” (Polaris) berättar hon hur hon ett par dagar innan sin femtioårsdag lämnas av mannen hon haft en relation med i 17 år och till råga på allt blir anklagad för ett självmord. En tid efter publiceringarna som krossat flera utpekades anseende och försörjning och även lett till en rad stämningar av mediahus, menade många journalister att det var dags att idka självrannsakan. Dock drabbades ingen journalist på ett sätt som motsvarade dem som hängts ut. Det som skiljer Marilyn Manson från många av de som bespottades offentligt under MeToo, är att han öppet omfamnat en för många frånstötande livsstil kryddad med våld och destruktivitet. Just därför har journalister hyllat honom. Samma journalistkår, som helt underkastade sig MeToo-narrativet när det begav sig, har än så länge lika unisont hyllat Manson för hans excesser och fallenhet för morbida utspel. I en recension i Aftonbladet av Mansons senaste skiva ”WE ARE CHAOS” signerad Sofia Bergström, möter vi en ”jordnära Manson som blottar och berör”, då Bergström uppfattar en mognare och mer sympatisk skräckrockare än den som ”spred moralpanik på 90-talet”. Hon fortsätter: ”Borta är ordvitsar på Satans och Jesus bekostnad. I fokus står i stället mannen, myten och legenden Brian Warner. En 51-åring som inte längre har alla taggarna utåt, men som vet vad han vill ha – och säga.” Manson som skapare av moralpanik, samhällskritik och satir är även ledord i Expressenjournalisten Anders Dahlboms recension av Mansons framträdande på Gröna Lund 2018. Det återstår att se huruvida hyllningarna av Marilyn Mansons normutmanande artisteri fortsätter i Sverige eller inte.