![]()
Det är en sagolikt vacker dag, när jag kör kustvägen från Svaneke till Gudhjem och Allinge en julikväll med solen lågt infallande från nordväst. Landskapet framträder i en speciell lyster. Havet är blåare än det blåa. Det småkulliga landskapet har behagliga former. Sädesfälten böljar sakta i brisen. Intressanta och fantasieggande kontraster mellan himmel, hav och land är ständigt närvarande här på Bornholm. I norr störtar branta klippor i havet och i söder vita stränder med ”sjungande sand”. Bornholm, som efter 1675 blev tillflykt för många skåningar, är nu ett turistparadis.
[caption id="attachment_69233" align="alignnone" width="585"]
![]()
Gudhjem ligger på östkusten, den bergiga och mest spännande kusten. Här är vi i Gudhjems hamn. Därifrån går båtarna ut till Christiansö.[/caption]
[caption id="attachment_69228" align="alignnone" width="585"]
![]()
Ja vågornas brus. När stormen skakar mast och tåg, hör stormarnas sus. Min flickas varma kyss, fick jag nyss. Ja hör vågornas brus![/caption]
I Gudhjem och Svaneke (solskinsbyen) och flera andra små städer, lockar smala gränder med vackra korsvirkeshus flanörerna att filosofera över tidens gång. Tradition och historia är också närvarande i de gamla borgruinerna Hammers hus och i rundkyrkorna, dessa intressanta byggnader som en gång var kombinationer av tillflyktsplatser, försvarstorn, festplatser och kyrkor.
Nu med musikfestivaler. Danskt gemyt och god mat, fina cykelvägar kors och tvärs och runt ön gör att Bornholm har mycket att erbjuda turisterna. Själva det faktum att det är en liten ö, långt ute i havet, bidrar till lockelsen. Ökulturer är alltid lite speciella och egna. Eller vad sägs om att i Hasle blir byns fagraste korad till miss ”sild” (sill)? Öklimat ger soliga dagar. De flesta besökare kommer från Danmark, Tyskland, Sverige och Norge.
Bornholm kallas Östersöens Perle, Solopgangens land, Syden i Norden, Kontrasternes ö och så vidare. Liksom till Österlen har många konstnärer lockats hit. Det finns elva gallerier, 56 konsthantverkshus, varav åtta ”glaspusteri” (ofta i gamla rökerier) och 18 keramikverkstäder. En av de mycket kända konstnärerna, Olof Höst, har fångat ljuset över Gudhjem. Många känner också till ön genom Martin Andersen Nexö och ”Pelle Erobreren”.
Redan i färjeläget i Ystad förstår jag att det är något särskilt med turen till Bornholm. Trängsel och köer. Ingen tänker på coronan (och Danmark har ju klarat sig bra jämfört med Sverige). Varje sommar kommer nästan 600 000 turister till Bornholm. Ön har 44 000 invånare, så det blir cirka 14 turister per öbo. Turismen spelar förstås en viktig roll i öns ekonomi.
[caption id="attachment_69232" align="alignnone" width="585"]
![]()
Rundkyrka på Bornholm.[/caption]
[caption id="attachment_69229" align="alignnone" width="585"]
![]()
Hus med halmtak.[/caption]
[caption id="attachment_69231" align="alignnone" width="585"]
![]()
Korsvirkeshus.[/caption]
På Bornholm är de gamla näringarna, fisket och lantbruket inget de bofasta kan livnära sig på i dag. Fisken håller på att ta slut i Östersjön och stränga fiskekvoter gör att fisket för en tynande tillvaro. Mindre är 300 öbor arbetar numera med fisket. Lantbruket går bra som sådant, men ger inte mycket arbetstillfällen. Bara 900 av öns 20 000 sysselsatta arbetar i jordbruket. Industrin är inte heller stor. Som i andra glesbygder har folk flyttat ut och sedan 1978 har befolkningen minskat med cirka 5 000. Vore det inte för den växande turismen, skulle situationen snabbt bli besvärande.
Vill man uppleva ännu mera av öliv, kan man göra en utflykt till Christiansö. Fiskebåten – nu turistbåt – Chimeren lägger ut från Gudhjem. Solen skiner, långa dyningar rullar över havet och Chimeren gungar stillsamt på sin färd mot Ertholmerne, mera kända som Christiansö. Resan tar en timma. På långt håll ser vi de långa, gula militärkasernerna och de två försvarstornen på den gamla flottbasen.
Här bor människorna verkligen på havet, omgivna av ständigt vågbrus, vindar och ibland hårt väder. Och tiotusentals skrikande sjöfåglar! Mest är det gråtrutar med 10 000 häckande par. Men det finns också 2 000 par sillgrisslor och 700 par tordmular. Ejder är öarnas ”nationalfågel”.
Ärtholmarna är inga stora öar, därav namnet. Den största, Christiansö, är bara 710 x 430 meter. Träd finns bara på det inre av Christiansö. Nästan all bebyggelse ligger vid hamnen mellan Fredsiksö och Christiansö. De hundra invånarna bor huvudsakligen i små lägenheter i de gamla kasernerna, men också i några mycket små hus, inte större än en kolonistuga. Nästan alla hus är gula med röda tegeltak. När solen står lågt i väster lyser husen som guld och speglar sig i havet. Det är mycket vackert.
Bornholm har mycket som lockar turister. Det paradoxala är att det på sätt och vis är förhistorian med fiskehamnar och handelsstäder och deras nedgång som öppnat möjligheterna för framgångsrik turism. Fiskekuttrar har blivit utflyktsbåtar. Gamla fiskebodar görs om till restauranger och aktivitetsstånd vid festivaler och hamnfester. Ängs- och åkermark blir golfbanor. Här är det danskt ”hygge” som gäller och är en av lockelserna för turismen på ön.
Gudhjem ligger på östkusten, den bergiga och mest spännande kusten. Här är vi i Gudhjems hamn. Därifrån går båtarna ut till Christiansö.[/caption]
[caption id="attachment_69228" align="alignnone" width="585"]
Ja vågornas brus. När stormen skakar mast och tåg, hör stormarnas sus. Min flickas varma kyss, fick jag nyss. Ja hör vågornas brus![/caption]
I Gudhjem och Svaneke (solskinsbyen) och flera andra små städer, lockar smala gränder med vackra korsvirkeshus flanörerna att filosofera över tidens gång. Tradition och historia är också närvarande i de gamla borgruinerna Hammers hus och i rundkyrkorna, dessa intressanta byggnader som en gång var kombinationer av tillflyktsplatser, försvarstorn, festplatser och kyrkor.
Nu med musikfestivaler. Danskt gemyt och god mat, fina cykelvägar kors och tvärs och runt ön gör att Bornholm har mycket att erbjuda turisterna. Själva det faktum att det är en liten ö, långt ute i havet, bidrar till lockelsen. Ökulturer är alltid lite speciella och egna. Eller vad sägs om att i Hasle blir byns fagraste korad till miss ”sild” (sill)? Öklimat ger soliga dagar. De flesta besökare kommer från Danmark, Tyskland, Sverige och Norge.
Bornholm kallas Östersöens Perle, Solopgangens land, Syden i Norden, Kontrasternes ö och så vidare. Liksom till Österlen har många konstnärer lockats hit. Det finns elva gallerier, 56 konsthantverkshus, varav åtta ”glaspusteri” (ofta i gamla rökerier) och 18 keramikverkstäder. En av de mycket kända konstnärerna, Olof Höst, har fångat ljuset över Gudhjem. Många känner också till ön genom Martin Andersen Nexö och ”Pelle Erobreren”.
Redan i färjeläget i Ystad förstår jag att det är något särskilt med turen till Bornholm. Trängsel och köer. Ingen tänker på coronan (och Danmark har ju klarat sig bra jämfört med Sverige). Varje sommar kommer nästan 600 000 turister till Bornholm. Ön har 44 000 invånare, så det blir cirka 14 turister per öbo. Turismen spelar förstås en viktig roll i öns ekonomi.
[caption id="attachment_69232" align="alignnone" width="585"]
Rundkyrka på Bornholm.[/caption]
[caption id="attachment_69229" align="alignnone" width="585"]
Hus med halmtak.[/caption]
[caption id="attachment_69231" align="alignnone" width="585"]
Korsvirkeshus.[/caption]
På Bornholm är de gamla näringarna, fisket och lantbruket inget de bofasta kan livnära sig på i dag. Fisken håller på att ta slut i Östersjön och stränga fiskekvoter gör att fisket för en tynande tillvaro. Mindre är 300 öbor arbetar numera med fisket. Lantbruket går bra som sådant, men ger inte mycket arbetstillfällen. Bara 900 av öns 20 000 sysselsatta arbetar i jordbruket. Industrin är inte heller stor. Som i andra glesbygder har folk flyttat ut och sedan 1978 har befolkningen minskat med cirka 5 000. Vore det inte för den växande turismen, skulle situationen snabbt bli besvärande.
Vill man uppleva ännu mera av öliv, kan man göra en utflykt till Christiansö. Fiskebåten – nu turistbåt – Chimeren lägger ut från Gudhjem. Solen skiner, långa dyningar rullar över havet och Chimeren gungar stillsamt på sin färd mot Ertholmerne, mera kända som Christiansö. Resan tar en timma. På långt håll ser vi de långa, gula militärkasernerna och de två försvarstornen på den gamla flottbasen.
Här bor människorna verkligen på havet, omgivna av ständigt vågbrus, vindar och ibland hårt väder. Och tiotusentals skrikande sjöfåglar! Mest är det gråtrutar med 10 000 häckande par. Men det finns också 2 000 par sillgrisslor och 700 par tordmular. Ejder är öarnas ”nationalfågel”.
Ärtholmarna är inga stora öar, därav namnet. Den största, Christiansö, är bara 710 x 430 meter. Träd finns bara på det inre av Christiansö. Nästan all bebyggelse ligger vid hamnen mellan Fredsiksö och Christiansö. De hundra invånarna bor huvudsakligen i små lägenheter i de gamla kasernerna, men också i några mycket små hus, inte större än en kolonistuga. Nästan alla hus är gula med röda tegeltak. När solen står lågt i väster lyser husen som guld och speglar sig i havet. Det är mycket vackert.
Bornholm har mycket som lockar turister. Det paradoxala är att det på sätt och vis är förhistorian med fiskehamnar och handelsstäder och deras nedgång som öppnat möjligheterna för framgångsrik turism. Fiskekuttrar har blivit utflyktsbåtar. Gamla fiskebodar görs om till restauranger och aktivitetsstånd vid festivaler och hamnfester. Ängs- och åkermark blir golfbanor. Här är det danskt ”hygge” som gäller och är en av lockelserna för turismen på ön.