Kronprinsessan Margareta – Stockholm slotts solstråle

Margareta av Connaught (1882-1920) mötte den svenske prinsen Gustaf Adolf (1882-1973) under en resa till Egypten i början av år 1905. Tycke uppstod mycket snart och de två gifte sig i juni samma år. Svenska folkets intresse för Margareta var stort redan från början av anledningen att det vanliga varit att svenska prinsar gift sig med tyskor. Gustaf Adolfs val av engelsk gemål var på så vis väldigt unikt. År 1907 blev de Sveriges kronprinspar när Gustaf Adolfs far Gustaf V (1858-1950) efterträdde sin far som kung. Margareta lärde sig inte bara svenska språket utan även, på eget initiativ, svensk socialpolitik och historia. Hon och hennes make kom även att till viss del förändra synen på kungafamiljen i avseendet att de båda var öppna, folkliga och samarbetade gärna med pressen.

Hockeyklubb och måleri

Margareta var mycket sport­intresserad. År 1908 grundade hon Kronprinsessans Hockeyklubb. Egentligen var det bandy som spelades, men på den här tiden benämndes denna sport även som ”hockey” och Staffan Tjerneld noterar i boken Darling Daisy: En bok om kronprinsessan Margareta av Sverige att klubben snart kom att utgöras av ”ett 20-tal damer”, men det fanns några enstaka män som ibland spelade med damerna. Detta ledde till ett stort intresse för sporten och snart hade sex stycken dambandylag bildats. Margaretas hockeyklubb deltog i dambandymatchen som spelades under de Nordiska spelen 1913. Visserligen deltog inga av de kungliga spelarna, men denna match blev historisk då den var den första dambandymatchen någonsin i vårt land. [caption id="attachment_68695" align="alignnone" width="585"] År 1908 grundades Kronprinsessans Hockeyklubb. Majoriteten av spelarna var kvinnor, men några enstaka män spelade med, vilket man kan se till höger i bilden. Skärmbild: YouTube[/caption]   Vid sidan av sport hade Margareta även ett passionerat intresse för både fotografi och måleri. Tjerneld noterar att hon ”målat och tecknat hela sitt liv.” Det återkommande motivet i hennes verk är landskap, men hon målade även av trädgården vid Sofiero som hon låtit anlägga i engelsk stil.

Välgörerskan

Freden kom inte att vara i Europa. År 1914 bröt första världskriget ut och för Margareta blev detta, som Tjerneld skriver, ”en mycket tung prövning”, inte minst då många av hennes engelska släktingar och vänner var militärer. Hon grundade Kronprinsessans centralråd för landstormens beklädnad och utrustning. Landstormen var Sveriges värnpliktsarmé som grundats 1885 och även om Sverige inte deltog i kriget utan förklarat sig neutralt var man tvungen att vara beredd på att försvara landet vid eventuella neutralitetskränkningar. Margareta valde också att hjälpa krigsfångar, i synnerhet de franska och engelska soldaterna som, vilket Tjerneld skriver, satt i tyska fångläger. Kronprinsessan anordnade därför lotterier och basarer samt skickade klädpaket till fångarna. Tjerneld skriver att hon även samlade in ljus till fattiga under ransoneringstiden och att kronprins Gustaf Adolf ledde en odlingskampanj för att motverka hungersnöden. År 1917, vid sidan av sitt engagemang för soldater och krigsfångar samt Sveriges fattiga, tog Margareta initiativet till en arbetsnämnd för blinda samt bildade stödföreningen De blindas vänner.

Modern

I kapitlet ”Landsmodern som aldrig blev drottning: Framställningar av kronprinsessan Margareta i samband med hennes död”, som ingår i Svenska folkets kungaminnen: Kungligt imageskapande och kungligt kulturarv, noterar Charlotte Tronbjer att Margareta betraktades som en föredömlig maka och mor och vid tiden för sin död framställdes som ”en blivande landsmoder – en kvinna som stod ovanför folket och politiken och därmed kunde symbolisera en enad nation.” Margareta fick fem barn med Gustaf Adolf och var den första kungliga modern i Sverige som själv ammade sina barn. I det avseendet blev hon, enligt Tronbjer, en förebild för alla mödrar i landet. Trots att hon aldrig blev drottning blev hon även genom sina handlingar som en symbolisk moder för svenska folket, som hon värnade så mycket om. När Margareta väntade sitt sjätte barn var hon ofta sjuk, vilket tärde kraftigt på henne. När hon var i åttonde månaden dog hon i blodförgiftning den första maj 1920. [caption id="attachment_68696" align="alignnone" width="585"] På Kungliga begravningsplatsen vilar Margareta. Hon begravdes här 1922, men hennes gemål Gustaf Adolf och dennes andra maka Louise Mountbatten (1889-1965) ligger också begravda här. Foto: Wikipedia/Jacob Truedson Demitz[/caption]   Svenska folket sörjde henne djupt och Tronbjer noterar att till och med den press som var kritisk till monarkin skrev positivt om henne. Den socialdemokratiske statsministern Hjalmar Branting (1860-1925) konstaterade att solstrålen slocknat på Stockholms slott. Hon begravdes två gånger. Först i Storkyrkan och två år senare på Kungliga begravningsplatsen på ön Karlsborg i Brunnsviken. Hon var den första kungligheten som begravdes där. Hennes gemål gifte om sig år 1923 med Louise Mountbatten (1889-1965) och blev år 1950 kung Gustaf VI Adolf av Sverige.