![]()
Peter Gøtzsche sticker huvudet i ett sannskyldigt getingbo när han ger sig in i vaccindebatten, viss om att han kommer att nagelfaras av Big Pharma och dess mäktiga vaccinindustri likaväl som av de så kallade vaccinförnekarna.
Nu är han specialistläkare inom internmedicin och professor i klinisk försöksdesign och analys vid Köpenhamns universitet, så vacciner är ju inte riktigt hans bord eftersom han varken är mikrobiolog, virolog eller epidemiolog. Själv säger Gøtzsche i slutordet av boken att ”man blir inte populär genom att ställa kritiska frågor om vacciner”.
Man hade kunna tro att de stora epidemierna i dag är under kontroll, om inte coronautbrottet brutalt ställt den utsagan på huvudet. Om detta skriver författaren den 24 mars i British Medical Journal: ”Jag förstår inte varför coronan är det enda som betyder något när miljoner människor dör av malaria, tuberkulos eller läkemedel som de inte behöver. Skadorna på våra ekonomier är gigantiska; livskvaliteten har reducerats för miljarder människor, konkurser, arbetslöshet och antidepressiva läkemedel leder till fler självmord”.
Författaren konstaterar att vacciner kan förvirra människor därför att det blivit ett stridsäpple med fundamentalister på båda sidor, dels ”vaccinförnekare” som ignorerar vetenskapliga rön eller förvränger dem, dels vaccinförespråkare, ”vi ska acceptera alla vacciner utan att ställa frågor” och med en vaccinindustri som ger vilseledande råd med konsekvenser som kan bli allvarliga. Gøtzsche är skeptisk till bägge dessa synsätt. Själv litar han inte på officiella rekommendationer om vacciner och hur myndigheter presenterar forskningsrönen.
Han har blandade känslor för WHO, där det finns alltför många intressekonflikter och samtidigt miljarder dollar att tjäna. Organisationen har även en historia av olyckliga rekommendationer, som under influensapandemin 2009 som visade sig vara lindrigare än andra influensaepidemier, men där vaccinet mot den ledde till narkolepsi och livslångt handikapp för hundratals unga människor.
Vaccin eller inte? Författaren menar att vi måste bedöma varje vaccin för sig: ”Vilken risk finns det för att bli smittad? Hur stor är risken att bli allvarligt skadad eller dö av infektionen? Hur stora är utsikterna att slippa en infektion vid vaccinationen? Finns det risk att bli allvarligt skadad eller dö på grund av vaccinationen?”
Gøtzsche diskuterar i detalj tre olika vacciner. I ena änden mässlingsvaccinet ”som vi alla ska ta”, i andra änden influensavaccinet som han ”inte anser att vi behöver och om vilket myndigheterna offentliggjort en rad vilseledande uppgifter”. I mitten HPV-vaccinet (mot livmoderhalscancer) ”som är kontroversiellt, eftersom screening för denna cancer är mycket effektiv”. Det har stormat rejält kring HPV-vaccinet Gardasil.
Peter Gøtzsche var med och grundade ett av läkemedelsindustrin oberoende globalt nätverk, Conchrane, med syftet att ta fram evidensbaserad läkemedelsinformation för allmänheten. En slags second opinion till läkemedeltillverkarnas reklambetonade beskrivningar. Gøtzsche uteslöts dock ur Conchranes internationella styrelse år 2018 just i samband med Gardasilskandalen, på grund av att han kritiserat den för att man gjort sig beroende av Läkemedelsindustrins ekonomiska bidrag och undanhållit relevanta studier om vaccinet och de väldokumenterade biverkningarna. Efter det avgick fyra andra i styrelsen i protest mot uteslutningen.
Outtröttligt söker författaren på nätet studier med tillförlitlig vetenskaplig evidens för att kunna ge en välunderbyggd rekommendation om vi ska vaccinera oss eller inte. Osvikligt slår han också skoningslöst ner på alla studier som inte håller måttet eller är vanställda av vetenskaplig oredlighet. Som läsare kan jag dock tröttas av långrandiga redogörelser för hur han hittat fram till dessa studier. Men det är naivt – eller bara okunnigt? – när han återigen föreslår att du och jag ska söka medicinska ”fakta” på Wikipedia, en särdeles opålitlig partsinlaga där man hela tiden lätt kan sudda ut varandras inlägg.
Förtjänstfullt går emellertid Peter Gøtzsche igenom hela raden av vacciner som i dag är aktuella för både barn och vuxna – från MPR (mässling, påssjuka, röda hund) till DTP (difteri, stelkramp, kikhosta), BCG (mot TBC), polio och pneumokockinfektioner. Till sist kan jag inte låta bli att undra hur vaccinindustrin (som har sina miljardinkomster att bevaka) reagerar inför författarens oförblommerade credo:
”Jag har aldrig blivit vaccinerad mot influensa och jag är säker på att det aldrig kommer att hända. Flera av mina kolleger som är specialiserade på infektionssjukdomar säger detsamma och det gör även min hustru som är professor i klinisk mikrobiologi.”
