Julotta – en gammal svensk uppskattad tradition

Nu tänder vi snart det fjärde ljuset i våra adventsljusstakar, och gör oss redo för julens ankomst. Det har alltid varit bråda tider inför jul, med mycket som ska förberedas. I dag är vi förvånansvärt nog ändå ännu mer stressade, vilket är märkligt, då vi har helt and­ra resurser och en helt annan teknik, vilket egentligen borde innebära att julförberedelserna skulle gå väldigt fort. Men det är klart, det är ett litet extra pusslande att få våra familjebildningar att gå ihop och kunna samsas de få dagarna då vi firar högtid. Det gick fortare förr. I dag har vi ju också Kalle Anka att ta hänsyn till.

I riktigt gamla tider började ofta julottan redan klockan 4 på juldagsmorgonen. År 1886 stadgades det dock att julottan skulle börja klockan 7 på morgonen.

Hur som helst så är julen en högtid som betyder oerhört mycket för många i vårt land. Den kristna prägeln har dock tonats ner hos många, och betoningen ligger väl framför allt i dag på god mat, gemenskap och julklappar. Nu är ju, som namnet antyder, inte julen egentligen från början en kristen högtid, och att vi firar Jesu födelse i slutet av december, är egentligen av praktisk karaktär. Vi vet att Jesus inte föddes vid denna tidpunkt. Men då vi nu har firat hans födelse vid den här tidpunkten under så lång tid (I Sverige började man fira jul på 1100-talet, men redan på 300-talet firades Jesu födelse i Romar­riket), så har den slagit rot, och blivit en betydelse­full tradition hos oss genom tiderna. Och visst är tiden väl vald. Det är nu ljuset sakta men säkert besegrar mörkret. För den som vill ge julen en kristen karaktär erbjuder våra kyrkor mycket av den varan. Just julgudstjänsterna är oerhört stämningsfulla, även den mest inbitne ateisten känner sig ofta berörd av våra gamla julpsalmer som framförs under dessa gudstjänster. ”O Helga natt”, ”Stilla natt” och ”Det är en ros utsprungen”, är några av våra julpsalmer som fått djupt fäste i folksjälen. [caption id="attachment_59650" align="alignright" width="300"] Bild: Newmindmedia.com[/caption] Vill man uppleva en stämningsfull typisk svensk gudstjänst med mångårig tradition, ska man välja att besöka en julotta. Där hålls det gudstjänst med fokus på julens stora budskap: Jesu födelse. Julotta hålls i de flesta av våra kyrkor och det är faktiskt bara i Sverige och Finland detta är tradition. Julottan ingick redan på 500-talet i det katolska Europas julfirande. Då firades midnattsmässa, julotta och en gudstjänst tidigt på förmiddagen varje jul. Det protestantiska Sverige valde bort midnattsmässa men behöll julotta, och i dag upplevs julottan som en typisk svensk företeelse. Ofta tänker vi oss då en slädfärd med hästar och bjällerklang och facklor som lyser. Och kyrkan ska helst vara en pittoresk gammaldags sockenkyrka. Och det är just vad berättelser från tidigt 1900-tal vittnar om. Flera timmars slädfärd till sockenkyrkan genom skogen med hästarnas klapprande hovar och ljudliga bjällerklang genom snön, och kylan som bet dem i kinderna. Färden fick påbörjas tidigt, och väl framme fick de trängas i den upplysta kyrkan. Det var högtid, och alla stämde in i de välbekanta julpsalmerna. Det var viktigt att inte lägga sig för sent på julafton, då man skulle upp tidigt på juldagsmorgonen. [caption id="attachment_59633" align="alignnone" width="585"] Målning: Heidi Saar, 1947[/caption]   Klas Olofsson skriver i sin bok Folkliv och folkminne i Ås, Vedens och Gäsene härader del 1: ”Till julaotte, ottesången i kyrkan, ville om möjligt alla komma ut.” I riktigt gamla tider började ofta julottan redan klockan 4 på juldagsmorgonen. År 1886 stadgades det dock att julottan skulle börja klockan 7 på morgonen. I dag har vi inga tider att förhålla oss till, men de flesta kyrkor har valt att öppna portarna till julottefirandet klockan 7, även om det finns vissa församlingar som valt klockslaget 4. Den i särklass vanligaste psalmen och som ofta inleder julottegudstjänsten är passande nog ”Var hälsad sköna morgonstund”. Det är en psalm som många känner igen och kanske kan utantill. Psalmen är skriven av Johan Olof Wallin år 1819. Vers 1 och 4: Var hälsad, sköna morgonstund som av profeters helga mund är oss bebådad vorden! Du stora dag, du sälla dag, på vilken himlens välbehag ännu besöker jorden. Unga sjunga med de gamla, sig församla jordens böner kring den störste av dess söner. Han kommer till vår frälsning sänd, och nådens sol, av honom tänd, skall sig ej mera dölja. Han själv vår herde vara vill, att vi må honom höra till och honom efterfölja, nöjda, höjda över tiden, och i friden av hans rike en gång varda honom like. ”O Helga natt”, är också en psalm som ofta sjungs i julottan. Många upplever den som den allra vackraste av våra julpsalmer. Den välbekanta refrängen, har i flera generationer fyllt människors sinnen och känslor med hopp och glädje. Folk, fall nu neder, och hälsa glatt din frihet. O helga natt, du frälsning åt oss gav. O helga natt, du frälsning åt oss gav. Förr präglades juldagen av frid och vila, den ansågs vara den heligaste av juldagarna. När julottebesöket var över, samlades familjemedlemmarna för samvaro i hemmen. ”Var och en skulle bli hemma till sitt, hålla sig stilla och tyst”, skriver Klas Olofsson. Visiter och julkalas fick vänta tills nästa dag, Annandag jul. Kanske skulle vi behöva lite mer av högtid och helighet i dag i vårt julfirande?