![]()
På sin hemsida skriver muséet bland annat:
Muséet vill understryka att avståndstagandet från termen ”det gyllene århundradet” är ett steg i en process för att göra Amsterdam Museum mer mångfacetterat och inkluderande, vilket museet tillsammans med människor i staden har arbetat för i åratal. Museet vill vara en plats som är relevant för alla och där alla människor känner sig välkomna. Därför ger Amsterdam Museum utrymme till människor och berättelser som ännu inte eller inte i tillräckligt hög grad hörs.
Förutom själva avståndstagandet har man exempelvis döpt om sin utställning ”Holländare under det gyllene århundradet” till ”Grupporträtt från 1600-talet”. Vidare ska man den 29 september hålla ett seminarium för att reda ut vilka berättelser från 1600-talet som ska skildras, av vem och hur man så ”inkluderande” som möjligt kan berätta historien. Samma dag öppnar en ny utställning, som ska vara en del av denna ambition och därför skildra 13 färgade invånare i Amsterdam på 1600- och 1700-talet. Enligt museet blir det den första av en rad initiativ som ska ge ”nya perspektiv genom dagens aktörer inom ramen för Black Achievement Month”.
Amsterdam Museums tilltag har också mött kritik från ett par ledande politiker. Thierry Baudet, partiledare för Forum för demokrati, skrev på Twitter kort och gott: ”Det gyllene århundradet. Love it!”
PVV:s partiledare Geert Wilders kommenterade också på Twitter:
”Man får inte längre vara stolt över Nederländerna för de störda självhatarna på vänsterkanten. De förstör Nederländerna med sin falska politiska korrekthet. Jag älskar Nederländerna, vår kultur och historia och är jättestolt över det gyllene århundradet.”
Detta är inte första gången som försök görs att skriva om historien. Förra året avlägsnades i Haag en byst av Johan Maurits van Nassau, generalguvernör för Nederländska Brasilien, samtidigt som en skola i Amsterdam inte längre fick vara uppkallad efter Jan Pieterszoon Coen, generalguvernör för Ostindiska kompaniets kolonier.
Under 1600-talet växte den nederländska republiken till ett centrum för världshandel, och landet upplevde en mycket stark ekonomisk tillväxt. Man skapade kolonier i Amerika, Afrika och Asien som levererade stora vinster, även om grunden i den nya rikedomen var handel inom Europa.
Välståndet skapade i sin tur blomstrande konst, litteratur och vetenskap, och finansierade även omfattande fattigvård. Det var under denna period som de stora mästarna inom konst verkade, som Rembrandt van Rijn, Frans Hals och Johannes Vermeer. Utländska besökare kunde berätta att Nederländerna också var ett mycket tolerant land där verklig frihet rådde.
