En bit av medeltiden i dagens Sverige

En bit bort från bostadshusen i det lilla samhället Nydala, omgivet av grönskande träd, ligger det restaurerade cistercienserklostret. Det är en stilla, solig dag. Platsen uttrycker en påtaglig frid och i klosterträdgården blommar klöver, lavendel och väldoftande apotekarrosor medan humlen klättrar uppför de höga störarna. I trädgårdens bikupa surrar bina. Denna medeltidsträdgård återskapades under 2000-talets första år med ledning av arkeologiska undersökningar, studier och inte minst av medeltida beskrivningar av Nydala klosterträdgård och dess växter från 1200-talet. Syftet med denna nyanlagda trädgård är att sprida kunskap om svensk medeltida trädgårdskultur.

Cisterciensermunkarnas historia

En man som var betydelsefull för denna katolska munkordens grundande var Benedikt av Nursia, som levde mellan åren 480 till 547. Han utarbetade en klosterregel som följs än i dag och som även har inspirerat människor utanför klostrens värld. Enligt denna regel, som han skrev år 529, skall alla kloster inom Benediktinerorden odla läkeväxter samt hjälpa nödlidande och sjuka människor utanför klostret. Munkarna och nunnorna gick visserligen inte utanför klostrets murar, men de tog emot människor och hjälpte dem därinne. De som var intresserade av att ansluta sig till orden fick börja som lekmän innan de inledde en prövotid som noviser. Dagarna i klostret följde en strikt ordning som bestod av tideböner, arbete, studier och litterär skolning i biblioteket samt gudstjänster. År 1098 grundades Cisterciensorden av benediktinmunkar som vände sig mot vällevnaden som kommit att dominera dåtidens kloster och ville återgå till de stränga benediktinerreglerna med manuellt arbete, ett liv i åtskildhet, kärlek, självförsakelse och största möjliga självhushållning. På 1100-talet började munken Bernard av Clairvaux (ca 1090-1153) reformera denna orden, vilket ledde till att arbetet i klostret varierades och utökades med jordbruk, djurhållning, byggnadskonst, skolväsende och studier, mer organiserad sjukvård samt liturgisk sång, bön och meditation. Cistercienserna var vegetarianer, men i en förordning från 1157 tillåts servering av kött till sjuka. Det var under den här reformationen som cistercienserorden började få stor spridning och vid Bernards död 1153 hade orden vuxit från det första klostret i Clairvaux i östra Frankrike till 280 kloster över stora delar av Europa.

Klostren vinner mark i Sverige

År 1143 kom de första cistercienserna till Sverige på begäran av den svenska drottningen Ulfhild (1095-1148), som då var gift med sin tredje gemål kung Sverker den äldre (död 1156). Ärkebiskop Eskil i Lund, som var en av Ulfhilds många kontakter, stod Bernard av Clairvaux nära och var intresserad av dennes cistercienserorden. Redan samma år anlades de två första cistercienserklostren i Alvastra vid Omberg och i Nydala. Dessa var de allra första klostren i Sverige som anlades för endast munkar. Året därpå grundades ytterligare ett kloster i Herrevad i Skåne och ännu fler cistercienserkloster växte fram i Sverige på 1150- och 60-talen på platser som Varnhem och Vreta. Klosterväsendet var en viktig samhällsfaktor i Sverige på den här tiden då det stärkte kristendomens ställning i landet, men även för att det var i klostren som en stor del av läkekonsten bedrevs. Flera kungligheter kom även att begravas i kloster, till exempel blev cistercienserklostret i Alvastra gravkyrka för den sverkerska ätten som hade regeringsmakten i Sverige tillsammans med den erikska från cirka 1130 till 1250. De svenska cistercienserklostren skulle vara undantagna stiftsbiskopens insyn och istället styras av generalkapitlet. Ett generalkapitel fungerar som både ett rådslag och en domstol och leds av klosterordens abbot.

1500- och 1600-talet: nedgång och pånyttfödelse

Klostret i Nydala tog mer än hundra år att färdigställa och först 1266 kunde klosterkyrkan invigas. Generösa donationer i form av jordbruksmark, skogsmark, kvarnar och pengar skänktes genom åren av kungar, präster, adel och storbönder, och under kung Karl Sverkerssons regeringstid 1161-67 fick munkarna även fiskerätt i sjön Rusken. [caption id="attachment_16043" align="alignleft" width="350"] Arkeologiska undersökningar och studier var betydande när Nydala klosterträdgård skulle anläggas på nytt.[/caption] Nydalas klosterverksamhet blomstrade följaktligen fram till början av år 1521, då den danske kungen Kristian II, känd som Kristian Tyrann, passerade Nydala på sin väg tillbaka till Danmark från Stockholm. Han blev väl mottagen av munkarna och kungen och hans följe fick stanna över natten, men på morgonen fängslade Kristian abboten Arvid Håkansson och de andra munkarna. Sedan lät han föra flera av cistercienserna ut på Ruskens is där han dränkte dem i en vak. Även abboten dödades. År 1527 skaffade sig den nye kungen Gustaf Vasa vid riksdagen i Västerås förfoganderätten över kyrkans och klostrens egendomar. Vad gäller Nydala kloster tillsatte han Peder Skrivare som administratör med order om att försörja munkarna. Två år senare ersattes Skrivare av Gottfrid Sure, men samma år utbröt ett våldsamt uppror i Småland mot Gustaf Vasas reformation och Sure slogs ihjäl. Kort efter Sures död, hösten 1529, tvingades munkarna bort från Nydala, varpå klostret förföll och till stor del lades i ruiner. Därefter tillföll Nydala adeln. På 1680-talet kom dock vändpunkten då Hans Isaak Ridderhjelm, vars ätt hade efterträtt ätterna Leijonhufvud och Stenbock som ägare till Nydala, började restaurera klosterkyrkans ruiner. Restaureringsarbetet var färdigt 1688 och kyrkan invigdes av Samuel Wiraenius, som var biskop i Växjö. På så sätt kunde Nydala pånyttfödas – som sockenkyrka.

Nydala i dag: ett levande minne av en svunnen tid

Det bedrivs visserligen inte längre någon klosterverksamhet i Nydala, men platsen är inte utan liv. Nydala drivs i dag av Svenska kyrkan. Föreningen Nydala klosterträdgård arrangerar studiebesök, föreläsningar och seminarier samt sköter om klosterträdgården – allt i medeltidstema. Nu i augusti ska dessutom platsens historia uppmärksammas av Nydala byalag som i år arrangerar krönikespelet ”Det rika Nova Vallis”. Nova Vallis betyder ”Den nya dalen” och det var vad cisterciensermunkarna som kom till Sverige 1143 kallade Nydala, efter moderklostret Clairvaux, som betyder ”den ljusa dalen”. Det här krönikespelet ska spelas i klosterträdgården och skildrar munkarnas liv i klostret. Den kyrkliga verksamheten är också levande. Än i dag lockar kyrkan gudstjänstbesökare och vigslar hålls där. Så lever det medeltida Nydala och munkarnas minne vidare. Klosterbyggnaderna är restaurerade och klosterträdgården blomstrar med nya krafter och åter bedrivs kyrklig verksamhet i kloster­kyrkan.