![]()
[caption id="attachment_34603" align="alignleft" width="236"]
![]()
Den heliga Valborg. Staty från luxemburgsk kyrka. Foto: Wikipedia[/caption]
Valborgsmässoafton, siste april, eller 30 april. Namnet på dagen då vi svenskar hälsar våren välkommen har olika namn beroende på var i vårt avlånga land man bor. Ursprungligen var Valborg en kristen högtid som firades till minne av nunnan den heliga Valborg (ursprungligen Walpurgis) som levde mellan cirka år 710–779. Enligt legenden var Valborg en engelsk prinsessa som kallades till Tyskland av ärkebiskopen av Mainz, för att hjälpa till att kristna tyskarna. På 780-talet flyttades hennes reliker den 1 maj då de gravsattes i den tyska staden Eichstätt. Till minne av dagen då relikerna flyttades började man i Tyskland under medeltiden, utveckla en kult som innebar att man tände eldar för att skydda sig mot häxor och andra onda andar som man trodde var särskilt mycket i farten under denna dag. Åtminstone sedan 1400-talet finns det belägg för att man även i Sverige har firat 1 maj som den heliga Valborgs dag, även om traditionen med germanska vårfester hållna runt denna dag, förmodligen kan spåras tillbaka enda till förkristen tid. Förberedelserna inför den stora dagen skedde kvällen innan under valborgsmässoafton. I södra Sverige valdes alltid ny ålderman till byalagen runt 1 maj vilket även det utgjorde ett skäl till festligheter. En uppteckning från Carl von Linné år 1749 efter en resa i Västmanland berättar något om Valborgs urgamla ursprung. ”ty lantmannen har för sed alltifrån Hedenhös, att natten före Valborgsmässodagen upptända eldar på marken, att däromkring dansa och fägna sig åt den kommande sommaren”
I den här artikeln tar Nya Tider sig en närmare titt på tre av våra vanligaste valborgstraditioner: valborgsbålet, körsången och studentmössan.
Valborgsbålet
[caption id="attachment_34599" align="alignleft" width="249"]
![]()
Valborgseld, valborgsbål eller majbrasa. Foto: Wikimedia Commons[/caption]
Första maj har länge setts som den första sommardagen då djuren skulle ut på bete efter den långa vintern. Redan under medeltiden finns det belägg för att man i de östra delarna av Sverige tände eldar kvällen före första maj för att skrämma bort vilda djur, häxor och andra övernaturliga varelser innan man vågade släppa ut djuren på bete. Omkring eldarna brukade man föra oväsen genom att skrika, skjuta gevärsskott, slå på trummor eller skramla med föremål, något som i våra dagar har utvecklats till fyrverkerier. Redan tidigt har Valborg förknippats med ungdomens festligheter. I de gamla danska landskapen Skåne, Halland och Blekinge gick unga pojkar och flickor runt i byarna för att uppvakta bönderna och när de inte fick använda kyrkans klockor till samling, tände de istället eldar för att påkalla uppmärksamhet.
Körsång
Även sång för att fira vårens ankomst har gamla anor. I södra Sverige gick ungdomar omkring och sjöng vårvisor i gårdarna på kvällen den 30 april. För att ungdomarna skulle kunna anordna en fest på 1 maj ville de ha mat och dryck som tack för sången. Speciellt i skolstäderna försiggick detta firande redan under medeltiden där skolpojkarna vid katedralskolorna, djäknarna, gick runt i de mer välbeställda husen för att få mat till sitt firande. Under 1800-talet började studenterna i Lund och Uppsala att ta över traditionen med sång kring Valborg och i dag kan man lyssna till studenternas körsång på flera håll i landet, även om Lunds studentsångare är den mest kända kören, tätt följd av Orphei Drängar i Uppsala.
Studentmössan
[caption id="attachment_34601" align="alignleft" width="242"]
![]()
Student i studentmössa av lundamodell. Foto: Wikimedia Commons[/caption]
Åtminstone i de mer traditionella studentstäderna såsom Lund och Uppsala finns fortfarande en tradition med mösspåtagning under 30 april, eller sista april som Valborg kallas i dessa städer. Sedan 1830-talet har studentmössor burits av studenter i det tyska kulturområdet vilka är medlemmar i studentföreningar så kallade Studentenverbindungen: exempelvis Burschenschaft, Sängerschaft eller Turnerschaft. Den svenska varianten av studentmössan tog sin form under 1840-talet som ett resultat av den så kallade studentskandinavismen. Studentskandinavismen verkade för ett ökat nordiskt samarbete mellan de nordiska studenterna. Exakt hur den första studentmössan uppkom är oklart och det finns flera konkurrerande berättelser. Den första vita studentmössan med svart skärm skall ha burits redan år 1843 i Uppsala då danska studenter var på besök i staden. Mössan bars då av Uppsalastudenter för att de danska studenterna skulle känna igen vilka de lokala studenterna var. År 1845 inför det stora studentmötet i Köpenhamn uppkom frågan om inte uppsalastudenterna återigen skulle bära ett yttre igenkänningstecken. Student Gerhard von Yhlen vid Östgöta Nation lade då fram ett förslag till studentmössa vilken vann de andra studenternas gillande.
I Lund började man inte använda den klassiska vita studentmössan förrän någon gång på 1850-talet. I stället användes till en början en mörkblå mössa. I takt med att den vita mössan anammades mer och mer även av lundensarna, beslutade studentkåren år 1867 att den mörkblå mössan skulle vara en vintermössa och den vita en sommarmössa. I dag finns det två klassiska varianter av studentmössan: Uppsalamodellen och Lundamodellen
Uppsalamodellen
Uppsalamodellen har en kant i svart och en kulle av vit sammet. Fodret är blågult i svenska flaggans färger. Denna mössa bärs i dag av de flesta studenter i landet och av finska studenter sedan 1921. Enligt uppsaliensisk tradition får studentmössan bäras från den siste april då universitetets rektor klockan tre från balkongen från universitetsbiblioteket Carolina Rediviva ropar ”mösspåtagning!” fram till den 1 oktober.
Lundamodellen
Lundamodellen har en kant i mörkblått och en kulle av vit sammet. Fodret är i lundamössan vinrött i stället för blågult. Lundamössan bärs företrädesvis av studenter söder om Göteborg och Jönköping. Den vita studentmössan bärs enligt tradition i Lund från mösspåtagningen klockan 18.00 den siste april till och med Tegnérdagen den 4 oktober. Därefter skall egentligen den mörkblåa vintermössan användas men denna försvann ur bruk under 1930-talet och bärs i dag endast av teknologer i modifierad variant.
68-rörelsen förstörde mösstraditionen
Fram till mitten av sextiotalet användes studentmössor flitigt bland Sveriges studenter. Under en tid då få studerade vid universiteten, sågs studentmössan som en statussymbol som även bars till vardags. I takt med att samhället allt mer utvecklades i radikal riktning under sextiotalet, minskade bärandet av studentmössan. Studentrevolterna som svepte över Sverige och västvärlden ville göra sig av med allt vad gamla borgerliga traditioner hette och man började då bränna studentmössor samtidigt som den gamla studentexamen avskaffades.
Från att förr ha varit en gemensam symbol för den exklusiva skaran som kunde studera vid universitet, förknippas studentmössan i dag med firandet av dagen då man tar studenten från gymnasiet. Under senare tid har dock studentmössan fått en renässans även vid universiteten och många studenter bär idag studentmössa vid festliga tillfällen eller under siste april.
Den heliga Valborg. Staty från luxemburgsk kyrka. Foto: Wikipedia[/caption]
Valborgsmässoafton, siste april, eller 30 april. Namnet på dagen då vi svenskar hälsar våren välkommen har olika namn beroende på var i vårt avlånga land man bor. Ursprungligen var Valborg en kristen högtid som firades till minne av nunnan den heliga Valborg (ursprungligen Walpurgis) som levde mellan cirka år 710–779. Enligt legenden var Valborg en engelsk prinsessa som kallades till Tyskland av ärkebiskopen av Mainz, för att hjälpa till att kristna tyskarna. På 780-talet flyttades hennes reliker den 1 maj då de gravsattes i den tyska staden Eichstätt. Till minne av dagen då relikerna flyttades började man i Tyskland under medeltiden, utveckla en kult som innebar att man tände eldar för att skydda sig mot häxor och andra onda andar som man trodde var särskilt mycket i farten under denna dag. Åtminstone sedan 1400-talet finns det belägg för att man även i Sverige har firat 1 maj som den heliga Valborgs dag, även om traditionen med germanska vårfester hållna runt denna dag, förmodligen kan spåras tillbaka enda till förkristen tid. Förberedelserna inför den stora dagen skedde kvällen innan under valborgsmässoafton. I södra Sverige valdes alltid ny ålderman till byalagen runt 1 maj vilket även det utgjorde ett skäl till festligheter. En uppteckning från Carl von Linné år 1749 efter en resa i Västmanland berättar något om Valborgs urgamla ursprung. ”ty lantmannen har för sed alltifrån Hedenhös, att natten före Valborgsmässodagen upptända eldar på marken, att däromkring dansa och fägna sig åt den kommande sommaren”
I den här artikeln tar Nya Tider sig en närmare titt på tre av våra vanligaste valborgstraditioner: valborgsbålet, körsången och studentmössan.
Valborgsbålet
[caption id="attachment_34599" align="alignleft" width="249"]
Valborgseld, valborgsbål eller majbrasa. Foto: Wikimedia Commons[/caption]
Första maj har länge setts som den första sommardagen då djuren skulle ut på bete efter den långa vintern. Redan under medeltiden finns det belägg för att man i de östra delarna av Sverige tände eldar kvällen före första maj för att skrämma bort vilda djur, häxor och andra övernaturliga varelser innan man vågade släppa ut djuren på bete. Omkring eldarna brukade man föra oväsen genom att skrika, skjuta gevärsskott, slå på trummor eller skramla med föremål, något som i våra dagar har utvecklats till fyrverkerier. Redan tidigt har Valborg förknippats med ungdomens festligheter. I de gamla danska landskapen Skåne, Halland och Blekinge gick unga pojkar och flickor runt i byarna för att uppvakta bönderna och när de inte fick använda kyrkans klockor till samling, tände de istället eldar för att påkalla uppmärksamhet.
Körsång
Även sång för att fira vårens ankomst har gamla anor. I södra Sverige gick ungdomar omkring och sjöng vårvisor i gårdarna på kvällen den 30 april. För att ungdomarna skulle kunna anordna en fest på 1 maj ville de ha mat och dryck som tack för sången. Speciellt i skolstäderna försiggick detta firande redan under medeltiden där skolpojkarna vid katedralskolorna, djäknarna, gick runt i de mer välbeställda husen för att få mat till sitt firande. Under 1800-talet började studenterna i Lund och Uppsala att ta över traditionen med sång kring Valborg och i dag kan man lyssna till studenternas körsång på flera håll i landet, även om Lunds studentsångare är den mest kända kören, tätt följd av Orphei Drängar i Uppsala.
Studentmössan
[caption id="attachment_34601" align="alignleft" width="242"]
Student i studentmössa av lundamodell. Foto: Wikimedia Commons[/caption]
Åtminstone i de mer traditionella studentstäderna såsom Lund och Uppsala finns fortfarande en tradition med mösspåtagning under 30 april, eller sista april som Valborg kallas i dessa städer. Sedan 1830-talet har studentmössor burits av studenter i det tyska kulturområdet vilka är medlemmar i studentföreningar så kallade Studentenverbindungen: exempelvis Burschenschaft, Sängerschaft eller Turnerschaft. Den svenska varianten av studentmössan tog sin form under 1840-talet som ett resultat av den så kallade studentskandinavismen. Studentskandinavismen verkade för ett ökat nordiskt samarbete mellan de nordiska studenterna. Exakt hur den första studentmössan uppkom är oklart och det finns flera konkurrerande berättelser. Den första vita studentmössan med svart skärm skall ha burits redan år 1843 i Uppsala då danska studenter var på besök i staden. Mössan bars då av Uppsalastudenter för att de danska studenterna skulle känna igen vilka de lokala studenterna var. År 1845 inför det stora studentmötet i Köpenhamn uppkom frågan om inte uppsalastudenterna återigen skulle bära ett yttre igenkänningstecken. Student Gerhard von Yhlen vid Östgöta Nation lade då fram ett förslag till studentmössa vilken vann de andra studenternas gillande.
I Lund började man inte använda den klassiska vita studentmössan förrän någon gång på 1850-talet. I stället användes till en början en mörkblå mössa. I takt med att den vita mössan anammades mer och mer även av lundensarna, beslutade studentkåren år 1867 att den mörkblå mössan skulle vara en vintermössa och den vita en sommarmössa. I dag finns det två klassiska varianter av studentmössan: Uppsalamodellen och Lundamodellen
Uppsalamodellen
Uppsalamodellen har en kant i svart och en kulle av vit sammet. Fodret är blågult i svenska flaggans färger. Denna mössa bärs i dag av de flesta studenter i landet och av finska studenter sedan 1921. Enligt uppsaliensisk tradition får studentmössan bäras från den siste april då universitetets rektor klockan tre från balkongen från universitetsbiblioteket Carolina Rediviva ropar ”mösspåtagning!” fram till den 1 oktober.
Lundamodellen
Lundamodellen har en kant i mörkblått och en kulle av vit sammet. Fodret är i lundamössan vinrött i stället för blågult. Lundamössan bärs företrädesvis av studenter söder om Göteborg och Jönköping. Den vita studentmössan bärs enligt tradition i Lund från mösspåtagningen klockan 18.00 den siste april till och med Tegnérdagen den 4 oktober. Därefter skall egentligen den mörkblåa vintermössan användas men denna försvann ur bruk under 1930-talet och bärs i dag endast av teknologer i modifierad variant.
68-rörelsen förstörde mösstraditionen
Fram till mitten av sextiotalet användes studentmössor flitigt bland Sveriges studenter. Under en tid då få studerade vid universiteten, sågs studentmössan som en statussymbol som även bars till vardags. I takt med att samhället allt mer utvecklades i radikal riktning under sextiotalet, minskade bärandet av studentmössan. Studentrevolterna som svepte över Sverige och västvärlden ville göra sig av med allt vad gamla borgerliga traditioner hette och man började då bränna studentmössor samtidigt som den gamla studentexamen avskaffades.
Från att förr ha varit en gemensam symbol för den exklusiva skaran som kunde studera vid universitet, förknippas studentmössan i dag med firandet av dagen då man tar studenten från gymnasiet. Under senare tid har dock studentmössan fått en renässans även vid universiteten och många studenter bär idag studentmössa vid festliga tillfällen eller under siste april.