Socialdemokratins uppgång och fall

På 1950- och 1960-talen var det en självklarhet för arbetare att rösta på Socialdemokraterna. Då röstade de allra flesta fortfarande enligt en höger-vänsterskala. Få lockades av kommunisternas lockrop om revolution och ett klasslöst samhälle, så de flesta arbetare röstade på det stora vänsterpartiet, Sveriges Socialdemokratiska Arbetarparti. [caption id="attachment_25509" align="alignright" width="250"] 1936: 45,8 procent. Socialdemokraterna stod på arbetarnas sida, och när kvinnorna också fick rösträtt 1921 seglade partiet upp som Sveriges stora.[/caption] Det återstår nu bara ett och ett halvt år till nästa riksdagsval. För SAP ser det inte så lovande ut. De pendlar runt 25 procent i de flesta väljarundersökningar och i vissa sämre än så. Det betyder att de går emot en brakförlust. Det är bara en mansålder sedan Socialdemokraterna hade över en miljon medlemmar. Visserligen var de flesta tvångsanslutna, men få av dem protesterade trots allt. Medlemskåren har minskat stadigt och är nu färre än hundra tusen. Om vi blickar ut över Europa så ser vi att socialdemokratin överallt befinner sig i en djup kris och att de obarmhärtigt krymper. Vi kan ta en lite närmare titt på några länder och se vad som hänt med ”sossarna” där.

Socialdemokraterne i Danmark

Likt Socialdemokraterna i Sverige har deras danska partivänner styrt sitt land under en stor del av 1900-talet och därmed präglat det danska samhället i stort och smått. Mycket av politiken i Danmark var snarlik den svenska. Inte minst de extremt höga skatterna som finansierade ett välfärdsprojekt som växte ohämmat. De var länge ett parti som samlade fler än 40 procent av väljarna. I slutet av 1900-talet blev de ett 30-procent parti och på senare år ett 20-procentsparti. Till skillnad från Sverige så har de danska sossarna vågat ta tag i den känsliga invandringsfrågan och utan att skämmas har de lånat delar av Dansk Folkepartis partiprogram. Kanske blir det räddningen för dem. [caption id="attachment_25498" align="alignright" width="250"] 1940: 53,8 procent. Partiets högsta resultat någonsin, trots att partinamnet tonats ned på grund av krig. Per Albin Hansson uppfattades som enande landsfader.[/caption]

Labour i Skottland

Politiken i Skottland dominerades länge helt av Labour. De regerade oavbrutet i mer än 50 år. Men i parlamentsvalet 2015 förintades de fullkomligen och de förlorade 40 av sina 41 mandat. Segraren var det Skotska nationalistpartiet (SNP) som tog 56 av 59 mandat. Labours stora misstag var att de ställde sig på nej-sidan i folkomröstningen om Skottlands självständighet.

PASOK i Grekland

Socialdemokraterna i Grekland kallas PASOK (Panhellenska Socialistiska Rörelsen). De grekiska sossarna har alltid varit populära i Sverige. SVT har alltid skildrat dem kärleksfullt. I synnerhet medlemmarna i den politiska klanen Papandreou, Georgios, Andreas och nu sist George. Andreas bodde i Sverige under åren då militärjuntan styrde Grekland på 1960-talet. [caption id="attachment_25502" align="alignright" width="250"] 1960: 47,8 procent. Partiet byggde vidare på folkhemmet med allmän sjukförsäkring. I partiprogrammet från 1960 slogs fast att välfärdssamhället ersatt ”massfattigdomen”.[/caption] Så sent som 2009 fick PASOK hela 43,9 procent av rösterna, men i valet 2015 höll de på att bli helt bortröstade och fick endast 4,7 procent. Förklaringen är den grekiska krisen. Är det någon som har skuld till den så är det PASOK. Grekiska folket lär inte förlåta dem i första taget.

Arbetarpartiet i Nederländerna

De nederländska socialdemokraterna heter PvdA (Partij van de Arbeid). De hade sin storhetstid under efterkrigstiden, men hänger kvar vid makten genom att delta i olika koalitionsregeringar. I det senaste valet 2012 fick partiet 38 platser i parlamentet,Tweede Kamer. I valet den 15 mars i år blev de i det närmaste utraderade och erhöll endast 5,7 procent och 9 mandat i parlamentet. De har som regerande parti haft svårt att hantera alla problem med invandring och har tappat många väljare till det islam- och invandringskritiska PVV som leds av den karismatiske Geert Wilders.

Socialdemokrater i Polen

[caption id="attachment_25500" align="alignright" width="250"] 1985: 44,7 procent. Här stod Socialdemokraterna ännu för en tredje väg mellan kapitalism och kommunism, trots man som affischen antyder börjar rikta sig till andra än arbetare. Arbetsplatsdemokratin var ett sätt öka den ekonomiska demokratin.[/caption] De polska socialdemokraterna är ett ungt parti. SDPL (Socjaldemokracja Polska) bildades 2004 av folk med rötter i det gamla kommunistpartiet. I valet 2007 fick partiet, i koalition med ett annat vänsterparti, tio platser av 460 i Sejmen, som är den viktigaste kammaren i nationalförsamlingen, men sedan dess har det bara gått utför. I det senaste valet 2015 förlorade de alla platser.

Socialdemokrater i Tyskland

Det tyska socialdemokratiska partiet SPD (Sozialdemokratische Partei Deutschlands) bildades redan 1875 och har haft en omväxlande historia. Allt från att vara ett regeringsbildande parti till att vara förföljt under Tredje riket. Under 1960 och 1970-talet var de som starkast och styrde på egen hand. Efter en del år i opposition på 1990-talet har partiet de senaste tolv åren ingått i stora koalitioner med konservativa CDU/CSU och sitter nu i regeringsställning med dem. I det senaste valet till förbundsdagen, Bundestag, fick SPD 25,7 procent. Till hösten blir det val igen. De tyska sossarna verkar gå emot strömmen och närmar sig 30 procent enligt senaste prognoser, vilket troligtvis är en missnöjesreaktion på Merkels styre. Uppstickaren, det nationalkonservativa Alternative für Deutschland (AfD) växer så det knakar, men får nöja sig med att få representation i förbundsdagen med lite dryga 10, kanske 15 procent. [caption id="attachment_25501" align="alignright" width="250"] 2006: 35 procent. Alla ska med. Så enkelt är det. Men väljarna hakade inte på. I stället tog Alliansen över makten och skakade Socialdemokratin i grunden. Sedan följde Sahlin, Juholt och Löfven …[/caption]

Varför går socialdemokraterna i graven?

Den bästa förklaringen till socialdemokratins djupa kris i Europa tror jag Aftonbladets tidigare krönikör Katrine Marçal har formulerat: * De har blivit alltför teknokratiska och utvecklats till politiska eliter. * De har varit ovilliga eller oförmögna att formulera ett trovärdigt ekonomiskt alternativ till de senaste decenniernas marknadsfundamentalism. * De har varit ovilliga eller oförmögna att tala med väljare som dragits till nya nationalistiska eller populistiska partier. * De har ett ledarskapsproblem och leds av personer som under europeisk socialdemokratis bättre dagar aldrig hade kommit i närheten av en parti¬ledarpost. * De har utgått från den felaktiga logiken att eftersom de historiskt sett har varit stora partier kommer de att fortsätta att vara stora partier. Men det som är avgörande är att socialdemokratin inte längre har svar på samtidens svåra frågor. Då var de bärare av mångas drömmar om ett bättre liv. I dag tävlar de med en drös andra partier om att vara politiskt korrekta och det hjälper inte att kalla sig för ”framtidspartiet” när man har framtiden bakom sig.