Till blomsterkonungens minne

Firandet av Carl von Linnés födelsedag och Svenska Linnésällskapets hundraårsjubileum i Uppsala Carl von Linné är nog tillsammans med Anders Celsius världens två mest kända uppsaliensare. Linné gav världen den moderna systematik som vi använder för att dela in djur och växter i olika släktträd. Hans stora passion för växtriket avspeglar sig inte minst i hans trädgård som finns att beskåda än i dag. [caption id="attachment_25125" align="alignright" width="250"] Dagen till ära! En kvinnlig knalle har klädd denna docka i en klänning av mossa och blommor. Foto: Nya Tider.[/caption] Det var faktiskt den botaniska trädgården som fick Linné att flytta till Uppsala, då han hörde att den trädgård som Olof Rudbeck d.ä. hade byggt upp förföll efter dennes död 1702. Som föreståndare för trädgården arrangerade Linné växterna enligt sitt sexualsystem. På 1790-talet, efter Linnés död, flyttades den botaniska trädgården till Slottsparken, där den fick mer utrymme. Den tidigare trädgården förvandlades till potatisland och en park, och orangeriet blev en studentnation.

Svenska Linnésällskapet

I början av 1900-talet tog dock Svenska Linnésällskapet på sig uppgiften att återställa Linnéträdgården och Linnés hem till sitt ursprungliga skick. Detta sällskap grundades 1917, för hundra år sedan, av en grupp män som ville vörda och hylla blomsterkonungens minne. I dag ger man bland annat åter ut skrifter av både botanikern själv och hans lärjungar. Vid återställningen av Linnés trädgård utgick sällskapet från 1745 års ritningar i Hortus Upsaliensis (Uppsalaträdgården), som var blomsterkonungens egen botanikbok med bland annat detaljerade teckningar av de växter han hittade. Efter flera års arbete kunde trädgården invigas år 1923 och Linnés hem, som blev Linnémuseet invigdes tio år senare, år 1937. Orangeriet restaurerades 1955. Orangeriet var öppet under årets firande så att besökarna kunde gå in och titta i Linnés herbarium eller i hans skåp med medicinalväxter som kinabark, malört och rabarberrot, men även smultron som är bra mot gikt. På en hylla i detta skåp stod en blåvit porslinskopp fylld med torkade smultron, kanske från Linnés egen resa för att kartlägga Lappland. På Linnémuseets övervåning hade Linnésällskapet dagen till ära ordnat en liten utställning där besökarna kunde få titta på några av Linnés skrifter i en glasmonter och på en modell av själva trädgården i en annan. Denna del av museet är särskilt speciell då det var här som Linné arbetade och undervisade. [caption id="attachment_25126" align="alignnone" width="585"] 1700-talssällskapet Gustafs Skål är på plats idag och har uppvisning i både ring- och pardans. Foto: Nya Tider.[/caption]

Stadsodlingsår

I år ska det planteras upp till 200 ätliga växter i fyra av Uppsalas stadsträdgårdar: Gränbyparken, Fyristorg, Lina Sandells park och Hospitalsparken i Ulleråker som ännu inte är invigd. Syftet med stadsodlingen är, enligt kommunen, att visa att ”alla kan odla” även i en stad. Bland annat ska alla sommarblommor som kommunen planterar i centrum vara ätliga, till exempel ska ett solrosfält bre ut sig vid järnvägsstationen. I Stadsträdgården ska stadsborna få se odlingslotter med olika teman. Stadsodlingsåret inleddes just denna dag, i samband med Linnéfirandet den 20 maj, genom att en rotpersilja planteras om inför åskådarna. Året avslutas den 23 september med skördefest. [caption id="attachment_25124" align="alignnone" width="585"] På Linnémuseets övervåning har Svenska Linnésällskapet en liten utställning med Linnés skrifter och en modell av själva trädgården. Foto: Nya Tider.[/caption]