ROME – Parlez-Vous HATE?

Det är inte ofta musik­artister vågar adressera samhällsproblem. Eller rättare sagt: det är inte ofta musikartister adresserar samhällsproblem på riktigt. Visst kan folk ställa sig i sköna poser och yla smörigt om svältande barn i Afrika eller vitas rasism. Det ger många spelningar i den pseudohumana statsradion och kanske får man vara med och krama andra kollegor på en direktsänd kärleksfestival efter en olycklig lastbilsmassaker. Förnedringskriminella gangsterrappare kan skryta om att de mördar, våldtar och rånar för att de tydligen inte haft något annat val. Förutom feta royalties kan det belönas med ett rörande social­tantsamtal med Malou om rivna fritidsgårdar eller en raggfika på Södermalm med en glad blondin från P3. Missförstå mig rätt. Det är inte så att samhällsproblemen inte finns i de här salongerna. De måste bara förpackas väl innan de får dekorera väggarna. Alla har fattat: punken lever idag på museum. Men det finns undantag. Jerome Reuters band ROME vågar nämna det ett censurhysteriskt etablissemang helst vill begrava. Om den förra fullängdaren ”Le Ceneri di Heliodoro” (2019) var en existentiell genomlysning av Europas själ och komplexa samtid, är den nya skivan mer av en kampsångssamling med udden mot historielösa eliter som vill fostra befolkningarna. Men även om det nya albumet ger röst åt västvärldens omprogrammeringsdömda deplorables blir det inte svartvitt. Det blir det aldrig i ROME:s värld där alla, vare sig de är hjältar eller förrädare, i slutändan bara är människor. Det osar dumhet, desperation, feghet och övermod både från rännstenar och palats. Ingenstans regerar det perfekta, men de utopiska visionerna, lika förföriska som folkmordsberedda, är alltid där. Låtsamlingen är poppigare än vanligt och Reuters rötter i martial industrial är mindre framträdande. En ilsken singer-songwritergitarr löper genom helheten, men fraser, manskörer och dova trummor ger skuggor liv. Kanske är det kulturella minnesfragment och bortretuscherade uppoffringar som dansar i skenet av lägerelden. Vi kan åtminstone vara säkra på att det är något helt annat än det som Netflix kryddar fredagspizzan med. Kraftfulla titelspåret ”Parlez-Vous HATE?” tar sig an en samhällsgrädda besatt av att styra undersåtarnas beteenden. Det råder ingen tvekan om att det är så kal­lat hate speech och övervakning som angrips i texten. Sången är nog den argaste och minst subtila jag hört från ROME. Den går i direkt försvar för vår yttrandefrihet och spottar mot statsunderstödda angivare och PK-teknokrater. I övrigt finns det mångbottnade kvar, som i den briljanta ”Feral Agents”, där vi kan ana underrättelsestrategier och smutsiga psykologiska operationer. ”Blood for All” skildrar en självutnämnd samtidsexpertis hög på allas lika värde. Where are we today on the privilege chain, where is you, where is me, on that grievance hierarchy?, frågar sig en person som genomskådat kränkthetstrappan men ändå tycker att han bör förtryckas av systemet. Men det finns annat också. Vissa sångtitlar vittnar om Reuters sinne för politisk pappahumor, som inledande hippiejollret ”Shangri-Fa” och Springsteenpastischen ”Born in the E.U.”. Genomgående refereras till historiska platser och händelser. Kanske lyser hoppet mest i ”Alesia”, vilket också är namnet på en gallisk provins som länge stod obesegrad av Rom, innan Julius Caesar intog den. I texten, som liknar en befälhavares tal till sina män inför en övermäktig fiende, förkastas den progressiva teorin om historiens slut: Nothing’s ever over, there’s no closure, no fulfillment no relief, you have to trust me on this. En liten befrielse, måhända mikroskopisk, i tider av obegränsade nedstängningar och slutgiltiga lösningar presenterade av ekonomiska forum. Bonuspoäng för blinkningen till Ernst Jünger i avslutande spåret ”Fort Nera, Eumesville” och coronahostan i slutet av i industriella ”Panzerschokolade”. Det finns mycket mer att upptäcka, men kort sagt är det här en nödvändig skiva. Den gör verklig skillnad. Investera i den istället för Yasins bästsäljande förnedringsljud som du själv ändå tvångs­finansierat genom ett maskineri som vill eliminera hatare som dig.