![]()
”Varför måste växterna planteras i fyrkanter? Visst ser det väl lite tråkigt ut!” Munken suckade och såg på kungen. Nog kunde kungen regera i sitt stora rike, men i trädgården var det munken som bestämde. Han förklarade: ”Det måste vara ordning. Varje ört på sin egen plats. Det ger en god överblick och det är enkelt att hitta just den ört man behöver. Se vilka fina förteckningar vi har över allt som växer här innanför muren. Det är så Gud vill ha det. Han har tänkt ut detta. Muren stänger ute skogen, ängarna och fälten. Där finns inte samma ordning som här. Kan kungen förstå att detta är en lustgård. Ett paradis på jorden. Allt som växer här är nyttigt för människan.”
[caption id="attachment_69637" align="alignnone" width="585"]
![]()
Linnéträdgården i Uppsala. Det var inte enbart örter och blommor som odlades i trädgårdarna. Frukt- och grönsaksodlingarna blev ett viktigt tillskott. Foto: Nya Tider[/caption]
Kungen såg sig omkring. Visst var det vackert och rogivande. Här fanns förutom örterna en vattendamm, ett mandelträd och ett valnötsträd och ljuvligt doftande buskar, översållade av mörkt rosa blommor. Kungen och munken slog sig ned på en bänk under mandelträdet och munken berättade om sina tankar om hur örter, fruktträd och blommor skulle planteras och spridas i kungens rike eftersom de var så nyttiga. Taklöken var fantastisk att plantera på just tak. Den kunde användas till mat, den var sårläkande och förhindrade blixtnedslag och eldsvådor. Kungen lyssnade och så hade munken blivit kungens rådgivare när det handlade om att anlägga trädgårdar.
Denna händelse utspelade sig på 800-talet och kungen var Karl den Store. Han kom att betyda mycket för de nyttiga växternas spridning. Men trädgårdarnas historia är mycket äldre än så.
De flesta har hört talas om Edens lustgård i Bibeln. Berättelsen finns i 1 Mosebok, kapitel 2, verserna 8-16. Eden betyder ljuvlighet och Gud planterade denna trädgård för att människorna som han hade skapat skulle leva där och ha det bra. I Eden fanns alla sorters örter, frukter och blommor, träd och buskar. I dess mitt stod livets träd och kunskapens träd. Omkring Eden fanns en mur som var en gräns mot öknen och vildmarken. Utanför muren var människan oskyddad. Innanför muren rådde ordning, harmoni och balans. Dessa tre principer symboliserade liv. Gud satte upp en regel för människorna. De fick inte äta av frukten på kunskapens träd eftersom kunskap kan vara både god och ond. Men människan åt av den förbjudna frukten och konsekvensen blev utvisning. Håller man inte lagar och regler som gäller innanför gränsen, då har man ingen rätt att vara kvar. Trädgården var Guds boning på jorden.
Eden låg i Mesopotamien. Vi kan utgå från det eftersom de båda floderna Eufrat och Tigris omnämns i Bibelns berättelse. Trädgårdarnas framväxt hänger ihop med jordbruket som började växa fram från cirka 8000 f. Kr. Tidigare på vissa platser och senare på andra. Den äldsta trädgårdsodlingen är från 9000 f. Kr. på Nya Guinea.
Den trädgårdskonst som har påverkat oss mest är den persiska. Ursprunget för dessa trädgårdar är faktiskt öknen. Människornas längtan efter vatten, grönska och skugga gjorde att man började odla i oaserna och där skapades lustgårdar som markant skilde sig från den omgivande öknen.
I trädgården skulle det finnas åtminstone ett träd. Där det fanns träd fanns vatten och skugga där människan kunde vila. De flesta kulturer har någon berättelse om detta livs- eller världsträd. Vi har vår nordiska ask, Yggdrasil, som var platsen för människornas boning.
I trädgårdskonsten var geometriska former viktiga. Den runda formen symboliserade himlen och den fyrkantiga jorden. 1600-talets barockträdgårdar är bra exempel på detta.
[caption id="attachment_69638" align="alignnone" width="585"]
![]()
lagom vilda blommor i engelska trädgården. Går inte tankarna till impressionisternas underbara vallmoängar? Foto: Privat[/caption]
Välordnade trädgårdar ville också visa på människans makt över naturen. Ju större och mer praktfull en trädgård var, desto större var makten. En trädgård skulle också tilltala alla sinnen. Porlande vatten från fontäner, statyer som i klosterträdgårdarna föreställde jungfru Maria, alla örters beskyddarinna. De rena formerna, som planteringar i raka linjer, rutor och runda former var vilsamt för ögat. Där skulle det finnas väldoftande blommor och örter, träd som gav skugga och fågelkvitter.
Det var nu som den botaniska trädgården i Uppsala anlades. Här skulle man vetenskapligt studera växterna och deras medicinska egenskaper. På 1700-talet blev det lekfulla modernt och labyrinter samt utomhusteatrar nådde stor popularitet. I slutet av 1700-talet började man anlägga engelska trädgårdar och parker som skulle se så naturliga ut som möjligt. Det var nästan vildmark men under ordnade förhållanden. Där hölls ofta hjortar som man jagade.
Det fanns en stark längtan till naturen men det vilda skrämde. Därför skapades rum ute i naturen och där kan vi se bersåernas framväxt, och naturen plockades även in i husen. På 1800-talet kom impressionisterna, med Claude Monet i spetsen. De lämnade ateljéerna för att måla det naturliga ljuset och tog intryck av naturen.
När du besöker en trädgård, örtagård, en park eller en kolonilott kan du känna historiens vingslag. Du är en av många som sökt sig till lustgårdens ljuvlighet.
Linnéträdgården i Uppsala. Det var inte enbart örter och blommor som odlades i trädgårdarna. Frukt- och grönsaksodlingarna blev ett viktigt tillskott. Foto: Nya Tider[/caption]
Kungen såg sig omkring. Visst var det vackert och rogivande. Här fanns förutom örterna en vattendamm, ett mandelträd och ett valnötsträd och ljuvligt doftande buskar, översållade av mörkt rosa blommor. Kungen och munken slog sig ned på en bänk under mandelträdet och munken berättade om sina tankar om hur örter, fruktträd och blommor skulle planteras och spridas i kungens rike eftersom de var så nyttiga. Taklöken var fantastisk att plantera på just tak. Den kunde användas till mat, den var sårläkande och förhindrade blixtnedslag och eldsvådor. Kungen lyssnade och så hade munken blivit kungens rådgivare när det handlade om att anlägga trädgårdar.
Denna händelse utspelade sig på 800-talet och kungen var Karl den Store. Han kom att betyda mycket för de nyttiga växternas spridning. Men trädgårdarnas historia är mycket äldre än så.
De flesta har hört talas om Edens lustgård i Bibeln. Berättelsen finns i 1 Mosebok, kapitel 2, verserna 8-16. Eden betyder ljuvlighet och Gud planterade denna trädgård för att människorna som han hade skapat skulle leva där och ha det bra. I Eden fanns alla sorters örter, frukter och blommor, träd och buskar. I dess mitt stod livets träd och kunskapens träd. Omkring Eden fanns en mur som var en gräns mot öknen och vildmarken. Utanför muren var människan oskyddad. Innanför muren rådde ordning, harmoni och balans. Dessa tre principer symboliserade liv. Gud satte upp en regel för människorna. De fick inte äta av frukten på kunskapens träd eftersom kunskap kan vara både god och ond. Men människan åt av den förbjudna frukten och konsekvensen blev utvisning. Håller man inte lagar och regler som gäller innanför gränsen, då har man ingen rätt att vara kvar. Trädgården var Guds boning på jorden.
Eden låg i Mesopotamien. Vi kan utgå från det eftersom de båda floderna Eufrat och Tigris omnämns i Bibelns berättelse. Trädgårdarnas framväxt hänger ihop med jordbruket som började växa fram från cirka 8000 f. Kr. Tidigare på vissa platser och senare på andra. Den äldsta trädgårdsodlingen är från 9000 f. Kr. på Nya Guinea.
Den trädgårdskonst som har påverkat oss mest är den persiska. Ursprunget för dessa trädgårdar är faktiskt öknen. Människornas längtan efter vatten, grönska och skugga gjorde att man började odla i oaserna och där skapades lustgårdar som markant skilde sig från den omgivande öknen.
I trädgården skulle det finnas åtminstone ett träd. Där det fanns träd fanns vatten och skugga där människan kunde vila. De flesta kulturer har någon berättelse om detta livs- eller världsträd. Vi har vår nordiska ask, Yggdrasil, som var platsen för människornas boning.
I trädgårdskonsten var geometriska former viktiga. Den runda formen symboliserade himlen och den fyrkantiga jorden. 1600-talets barockträdgårdar är bra exempel på detta.
[caption id="attachment_69638" align="alignnone" width="585"]
lagom vilda blommor i engelska trädgården. Går inte tankarna till impressionisternas underbara vallmoängar? Foto: Privat[/caption]
Välordnade trädgårdar ville också visa på människans makt över naturen. Ju större och mer praktfull en trädgård var, desto större var makten. En trädgård skulle också tilltala alla sinnen. Porlande vatten från fontäner, statyer som i klosterträdgårdarna föreställde jungfru Maria, alla örters beskyddarinna. De rena formerna, som planteringar i raka linjer, rutor och runda former var vilsamt för ögat. Där skulle det finnas väldoftande blommor och örter, träd som gav skugga och fågelkvitter.
Det var nu som den botaniska trädgården i Uppsala anlades. Här skulle man vetenskapligt studera växterna och deras medicinska egenskaper. På 1700-talet blev det lekfulla modernt och labyrinter samt utomhusteatrar nådde stor popularitet. I slutet av 1700-talet började man anlägga engelska trädgårdar och parker som skulle se så naturliga ut som möjligt. Det var nästan vildmark men under ordnade förhållanden. Där hölls ofta hjortar som man jagade.
Det fanns en stark längtan till naturen men det vilda skrämde. Därför skapades rum ute i naturen och där kan vi se bersåernas framväxt, och naturen plockades även in i husen. På 1800-talet kom impressionisterna, med Claude Monet i spetsen. De lämnade ateljéerna för att måla det naturliga ljuset och tog intryck av naturen.
När du besöker en trädgård, örtagård, en park eller en kolonilott kan du känna historiens vingslag. Du är en av många som sökt sig till lustgårdens ljuvlighet.