Advent – en tid av hopp och glädje

Advent, advent, du hoppfyllda väntans tid. Advent, advent, du siar om julefrid. När allt omkring oss är mörkt och kallt då kommer till oss en ljus gestalt. Advent, advent, en hälsning om julen du sänt.

På söndag händer det någonting i de allra flesta svenska hem. Det är då våra adventsljusstakar och adventsstjärnor plockas fram och pryder våra fönster. Varje år firar vi första advent den söndag som infaller mellan den 27 november och 3 december. I år infaller den alltså nu på söndag. Då förvandlas plötsligt hela exteriören i våra städer och byar. Över hela Sverige tänder människor sina ljusstakar den dagen, och husen ser plötsligt lite mer inbjudande och välkomnande ut i vintermörkret. Inomhus lyser de också upp och förmedlar en speciell stämning. Många har också en ljusstake med fyra levande ljus, där de tänder ett ljus för varje adventssöndag. Många upplever lite av en andäktig förväntan när de tänder sin ljusstake på söndag morgon. Men varför gör vi det? I vårt sekulariserade land tänker nog de flesta inte på vad adventsljusen symboliserar, men ändå infinner sig ofta en känsla av både frid och förväntansfull glädje. Traditionen är stark. I Sverige har vi firat advent under en mycket lång tid, men först under tidigt 1900-tal slog det igenom även i det svenska bondesamhället. Sedan 1920-talet är första advent en av de mest besökta kyrkosöndagarna. Traditionen med att tända ett ljus varje söndag innan julafton kommer ursprungligen från Tyskland. Där tände man sju ljus varje adventssöndag, ett för varje dag i adventsveckan. Ljusen placerades sedan i en bordsgran man hade inomhus. När julafton kom lyste 28 ljus i den lilla granen. Seden spreds även till Sverige, men efterhand byttes adventsgranen ut mot julgranen, och en adventsljusstake med fyra ljus fick ersätta bordsgranen i början av 1900-talet. Våra elektriska adventsljusstakar har ofta sju ljus. Det har sitt ursprung i den bibliska ljusstaken, där siffran sju symboliserar fullkomligheten. Advent betyder ankomst, och det är Jesu ankomst som åsyftas. Advent Domini. Herrens ankomst. Nu är det fyra veckor kvar till jul, den högtid som kristenheten har valt att fira Jesu födelse på. Nu börjar julförberedelserna med allt vad det innebär av julbak, julbord, julkonserter med mera. Men många ser också dessa fyra veckor som en tid att förbereda sig på Kristi ankomst till världen. När Sverige var katolskt var adventstiden fastetid, men detta försvann i och med reformationen på 1500-talet, och advent kom istället att förknippas med stillhet och eftertanke, men också av glädje. Under de fyra adventssöndagarna läses vissa texter ur både Nya och Gamla Testamentet i Svenska kyrkan. Det centrala temat den första advent är Jesu intåg i Jerusalem där han mottages som en segrare, och man läser bibeltexter som hänvisar till denna händelse. Ur Gamla Testamentet citeras bland annat Sakarja kapitel 9, vers 9-10: Ropa ut din glädje, dotter Sion, jubla, dotter Jerusalem! Se, din konung kommer till dig. Rättfärdig är han, seger är honom given. I ringhet kommer han, ridande på en åsna, på en ung åsnehingst. Jag skall förinta alla stridsvagnar i Efraim, alla hästar i Jerusalem. Krigets vapen skall förintas. Han skall förkunna fred för folken, och hans välde skall nå från hav till hav, från floden till världens ände. Ur Nya Testamentet citeras bland annat Matteusevangeliet kapitel 21, vers 1-9: … Lärjungarna gick bort och gjorde så som Jesus hade sagt åt dem. De hämtade åsnan och fölet och lade sina mantlar på dem, och han satt upp. Många i folkmassan bredde ut sina mantlar på vägen, andra skar kvistar från träden och strödde dem på vägen. Och folket, både de som gick före och de som följde efter, ropade: ”Hosianna” Davids son! ”Välsignad är han som kommer i Herrens namn.” Hosianna i höjden! Och man sjunger traditionsenligt vissa psalmer som klassas som adventspsalmer. En av dessa är följdriktigt ”Hosianna Davids son”. Hosianna Davids son! Välsignad vare han! Välsignad Davids son som kommer i Herrans namn! Hosianna i höjden, Hosianna, Hosianna Välsignad Davids son, som kommer i Herrans namn! Den första söndagen i advent är alltså en dag i segerns tecken. Det kan vara bra att ha med sig när vi tänder det första ljuset på söndag. ”Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det”, står det i Johannes evangelium i Bibeln. Det handlar om Jesus som människornas ljus. Och det är väl detta som advent egentligen handlar om. En förväntansfull visshet att mörkret vi ser runt omkring oss inte kommer att vara för evigt.