I midnatts- solens land

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Ute vid kusten är landskapet dramatiskt med höga fjäll som störtar ned i de djupa fjordarna. Vägarna slingrar sig som ormar in och ut i vikar och fjordar. Nu går inte solen under horisonten på två och en halv månad. Mitt i natten kvittrar småfåglarna och göken gal i fjällsidorna. Detta är en tid på året då finnmarksfolket knappt sover. Alla vill dra nytta av ljuset på olika sätt. Mörkertiden är från slutet av november till slutet av januari. Då ser man aldrig solen. Men det är inte knallmörkt. Dagsljuset är magiskt blått. Klara nätter ser man garanterat norrsken, som sveper i grönt och ibland rött över himlen. Då vandrar de döda samernas själar i himmelen, enligt samisk mytologi. [caption id="attachment_52405" align="alignnone" width="585"]Image may be NSFW.
Clik here to view. Finnmarken i Nordnorge bjuder vid kusten på ett fascinerande landskap, med höga fjäll som stupar rakt ner i fjorden. Många små fiskesamhällen ”gömmer” sig undan stora världen längst in i vikarnas flatland. Foto: NyaTider.[/caption]   [caption id="attachment_52412" align="alignnone" width="585"]Image may be NSFW.
Clik here to view. Räv passerar vägen. Foto: Nya Tider.[/caption]   [caption id="attachment_52413" align="alignnone" width="585"]Image may be NSFW.
Clik here to view. Foto: Nya Tider.[/caption] I samebyn Máze vid Altaälven, på Finnmarksvidda, skattar man sig lyckliga att byn inte dränktes vid dämningen och kraftverksbygget i älven 1970. Många minns den mycket uppmärksammade protesten och demonstrationerna mot utbyggnaden i Altaälven. Samerna kände sig allvarligt hotade och älvräddare från hela norra Europa strömmade till Alta för att stoppa projektet. Det lyckades inte. Men man nådde i alla fall att rädda byn Máze från att dränkas. Máze ligger sju mil söder om Alta, på vägen mot Kautokeino. Här bor 350 människor och 98 procent är samer. Hälften av samerna lever på rendrift. Det finns också fyra lantbrukare i byn. Midnattssolen är förutsättningen för jordbruk här, eftersom odlings­säsongen är extremt kort. Några få arbeten finns i skolan och på dagis. Man har affär med bensinmack och ett café. I stenbrottet bryter man Mázekvarsit, en grönglänsande ädelsten, som används till bland annat smycken. [caption id="attachment_52408" align="alignnone" width="585"]Image may be NSFW.
Clik here to view. Foto: Nya Tider.[/caption]   [caption id="attachment_52410" align="alignnone" width="585"]Image may be NSFW.
Clik here to view. För den samiska kulturen är renen central. Foto: Nya Tider.[/caption]   Samekvinnorna Ellen Marit Sara och Marit Keimi Eira berättar att de unga samerna har dålig samisk identitet. De lever och går klädda som norrmän och det tycker dessa båda, lite äldre kvinnor, är dåligt. Själva har de även till vardags fina samedräkter. ”Fast när vi går i kyrkan, är vi mycket finare”, säger de. [caption id="attachment_52409" align="alignright" width="250"]Image may be NSFW.
Clik here to view. De kulturmedvetna samerna går alltid klädda i sina samedräkter, som är extra fina vid högtider. Här Ellen från Máze, byn som genom Altaaktionen räddades från att hamna på Altadammens botten.[/caption] I Norge bor cirka 50 000 samer, de flesta i Finnmark. Exakt hur länge samerna funnits här är osäkert, men kanske i 10 000 år. I Finnmark finns också så kal­la­de sjösamer, som inte har renar, men lever på fiske. För den samiska kulturen är renen central och rendriften kräver stora landområden. Kampen om Altaälven blev därför både viktig och dramatisk. Staten sände upp 600 poliser för att mota bort demonstranterna. Altakampen blev en vändpunkt och en början på en positiv utveckling för samerna. Samernas parlament Samediggi (sametinget) i Karasjok är delvis ett resultat av striderna kring Altaälven. Sametinget har gett samerna utvidgat lokalt självstyre och kontroll. Under andra världskriget blev Finnmark hårt drabbat av tyskarnas ”brända jorden-strategi”. När tyskarna drog sig tillbaka från Nordnorge, brände de alla byar och samhällen och människorna fick fly. 11 000 bostadshus brändes och bara några få kyrkor sparades. Gammal bebyggelse hittar man därför inte i Finnmark. I dag står de traditionella fiskesamhällena inför stora utmaningar. I Kåfjord står en stor fiskfabrik övergiven. Många arbetstillfällen har gått förlorade. Men det nya gas- och oljefältet Snöhvit utanför Hammerfest ger många nya arbetsplatser. [caption id="attachment_52411" align="alignnone" width="585"]Image may be NSFW.
Clik here to view. Samejänta Ristin guidade vid Sametinget, Samediggi, i Karasjok, där plenisalen är som en mycket stor kåta. Foto: Nya Tider.[/caption]   Långt ute på Finnmarksvidda ligger Kautokeino, som är ett samiskt kulturcentrum. Här har samerna ett kulturhus och samisk högskola och ett center för urbefolkningar och det samiska utbildningsrådet. I Kautokeino arrangeras påskfestivalen med långa historiska traditioner och påskbröllop. Det är stora tillställningar då samiska storfamiljer samlas till fest i sina finaste dräkter. Här ges också möjlighet för unga samer att träffa en partner. Naturen på Finnmarksvidda är mycket stram och karg. Här växer nästan bara låg fjällbjörk och gräs. Uppe på höjderna ser man långt över landskapet, som förmodligen sett likadant ut i tusentals år. Kanske har det kärva klimatet, naturen och avstånden påverkat människorna, som också är kärva och sega som en fjällbjörk. Kanske bör man vara sådan för att leva här i världens ände?