![]()
Sedan 2015 har Göteborgs stift i samarbete med natur- och kulturarvsförvaltningen Västarvet arbetat med att dokumentera och analysera dessa målningar. Västarvet är en del av Västra Götalandsregionen. Initiativet till den nya studien utgick ursprungligen från Göteborgs universitet och institutionen för kulturvård.
Under medeltiden slogs det stenvalv i många svenska kyrkor, som sedan pryddes med takmålningar. I Västsverige byggdes några århundraden senare istället ofta med trä. Men även trätakens valv över kyrkorummen bemålades.
En del av dessa valv ovanför huvudet på församlingen kom att kallas ”himlingar”. De dekorerades med moln, änglar, symboler för Treenigheten och en del annat. Utöver sådant som associerades med himlen målades en mängd andra bibliska och även utombibliska motiv. Det kunde till exempel vara scener ur bibliska berättelser, om Jesus, illustrationer av liknelser, påminnelser om dygder och teologiska teman som nådens ordning. Även flammande helvetesskildringar förekommer.
[caption id="attachment_42560" align="alignright" width="300"]
![]()
Spektakulärt. Det år 1698 rikt bemålade taket i Kungälvs kyrka, Göteborg Stift, är en sevärdhet. Foto: Ola Erikson[/caption]
En del av dessa målningar har blivit föremål för växlande värderingar under tidens gång. Vid flera tillfällen ogillades målningarna av biskopar på olika grunder. Några ansågs fula och andra ansågs vara teologiskt tvivelaktiga. En del målades över. Många äldre kyrkor revs under 1800-talet för att ge plats åt nya större kyrkor i takt med att församlingarna växte.
Omkring 150 takmålningar i träkyrkor är kända i Göteborg Stift, och av dem finns 60 fortfarande bevarade i dag.
Initiativet till den nya studien utgick ursprungligen från Göteborgs universitet och institutionen för kulturvård.
Varje kyrka för sig är sedan länge dokumenterad i skrifter utgivna av Riksantikvarieämbetet. De akademiska lärarna, som ibland är ute med sina studenter i kyrkorna för att studera dessa, såg dock behovet av sammanställd kunskap om takmålningarna. Märkligt nog tycks dessa målningar inte tidigare ha dokumenterats, beskrivits och analyserats på ett sammanhållet sätt.
Resultatet av arbetet presenteras i en nyutgiven bok av Kajsa Nyström Rudling, projektledare vid Västarvet: Himmel och helvete: Målade kyrktak i Göteborgs stift 1697-1812 (Votum förlag, 2018).
Rudling är konservator och antikvarie med kandidatexamen vid Lunds universitet i historia, konstvetenskap och arkeologi. Hon har också en kandidatexamen på konservatorsprogrammet samt en master i Kulturvård vid Göteborgs universitet.
[caption id="attachment_42566" align="alignnone" width="585"]
![]()
Kortak i Råda kyrka. Foto: Ola Eriksson.[/caption]
Gällande målningar är det vanligt att taket över koret, där altaret står och som därför gärna uppfattas som det allra heligaste i kyrkorummet, pryddes med någon representation av Treenigheten. Inte sällan ges Fadern och Sonen mänsklig gestalt, medan den helige Ande framställs i skepnad av en duva.
I långhustaken avbildas oftast den Yttersta domen. Kristus på sin tron placeras vanligen närmast koret i öster, helvetet avbildas ovanför orgelläktaren i väster. Längs takens sidor finns ofta mindre scener hämtade ur Bibeln. Ett exempel på sådant är Örgryte gamla kyrka i Göteborg.
[caption id="attachment_42561" align="alignleft" width="300"]
![]()
Kvibille kyrka långhustak. Foto: Ola Eriksson.[/caption]
Många rester av tidigare tak har kommit fram under arbetets gång. När man rev kyrkor spreds ibland brädor med takmålningar på bygden och hamnade i andra hus. Senare har de ibland kommit tillbaka till kyrkan, i ett fall påträffades brädor i en prästgård, säger Matilda Dahlquist i ett pressmeddelande: ”En av de mest kända kyrktakmålningarna är den i Kungälvs kyrka. Kyrkan nyuppfördes i slutet av 1600-talet efter att den gamla kyrkan brunnit.”
En stor del av kyrkans interiör är bevarad från denna tid och takmålningarna utfördes 1697-98 av Erik Eriksson Grijs, som även är mästaren bakom takmålningarna i Kållereds kyrka. Denna takmålning är den äldsta som har bevarats i Göteborgs stift och är därför egentligen inte så typisk för hur takmålningarna såg ut längre fram under 1700-talet.
– Bro kyrka har målningar från 1709 av Christian von Schönfeldt som är väldigt pampiga och färgrika. Åsbräcka kyrka har istället en mer avskalad takmålning från 1761, målad av Karl Gustaf Sandberg med endast tre motiv och en lugnare färgskala. Kvibille kyrkas takmålning från 1771 gillar jag eftersom jag gillar Johan Blombergs stil, säger Kajsa Nyström Rudling.
Spektakulärt. Det år 1698 rikt bemålade taket i Kungälvs kyrka, Göteborg Stift, är en sevärdhet. Foto: Ola Erikson[/caption]
En del av dessa målningar har blivit föremål för växlande värderingar under tidens gång. Vid flera tillfällen ogillades målningarna av biskopar på olika grunder. Några ansågs fula och andra ansågs vara teologiskt tvivelaktiga. En del målades över. Många äldre kyrkor revs under 1800-talet för att ge plats åt nya större kyrkor i takt med att församlingarna växte.
Omkring 150 takmålningar i träkyrkor är kända i Göteborg Stift, och av dem finns 60 fortfarande bevarade i dag.
Initiativet till den nya studien utgick ursprungligen från Göteborgs universitet och institutionen för kulturvård.
Varje kyrka för sig är sedan länge dokumenterad i skrifter utgivna av Riksantikvarieämbetet. De akademiska lärarna, som ibland är ute med sina studenter i kyrkorna för att studera dessa, såg dock behovet av sammanställd kunskap om takmålningarna. Märkligt nog tycks dessa målningar inte tidigare ha dokumenterats, beskrivits och analyserats på ett sammanhållet sätt.
Resultatet av arbetet presenteras i en nyutgiven bok av Kajsa Nyström Rudling, projektledare vid Västarvet: Himmel och helvete: Målade kyrktak i Göteborgs stift 1697-1812 (Votum förlag, 2018).
Rudling är konservator och antikvarie med kandidatexamen vid Lunds universitet i historia, konstvetenskap och arkeologi. Hon har också en kandidatexamen på konservatorsprogrammet samt en master i Kulturvård vid Göteborgs universitet.
[caption id="attachment_42566" align="alignnone" width="585"]
Kortak i Råda kyrka. Foto: Ola Eriksson.[/caption]
Gällande målningar är det vanligt att taket över koret, där altaret står och som därför gärna uppfattas som det allra heligaste i kyrkorummet, pryddes med någon representation av Treenigheten. Inte sällan ges Fadern och Sonen mänsklig gestalt, medan den helige Ande framställs i skepnad av en duva.
I långhustaken avbildas oftast den Yttersta domen. Kristus på sin tron placeras vanligen närmast koret i öster, helvetet avbildas ovanför orgelläktaren i väster. Längs takens sidor finns ofta mindre scener hämtade ur Bibeln. Ett exempel på sådant är Örgryte gamla kyrka i Göteborg.
[caption id="attachment_42561" align="alignleft" width="300"]
Kvibille kyrka långhustak. Foto: Ola Eriksson.[/caption]
Många rester av tidigare tak har kommit fram under arbetets gång. När man rev kyrkor spreds ibland brädor med takmålningar på bygden och hamnade i andra hus. Senare har de ibland kommit tillbaka till kyrkan, i ett fall påträffades brädor i en prästgård, säger Matilda Dahlquist i ett pressmeddelande: ”En av de mest kända kyrktakmålningarna är den i Kungälvs kyrka. Kyrkan nyuppfördes i slutet av 1600-talet efter att den gamla kyrkan brunnit.”
En stor del av kyrkans interiör är bevarad från denna tid och takmålningarna utfördes 1697-98 av Erik Eriksson Grijs, som även är mästaren bakom takmålningarna i Kållereds kyrka. Denna takmålning är den äldsta som har bevarats i Göteborgs stift och är därför egentligen inte så typisk för hur takmålningarna såg ut längre fram under 1700-talet.
– Bro kyrka har målningar från 1709 av Christian von Schönfeldt som är väldigt pampiga och färgrika. Åsbräcka kyrka har istället en mer avskalad takmålning från 1761, målad av Karl Gustaf Sandberg med endast tre motiv och en lugnare färgskala. Kvibille kyrkas takmålning från 1771 gillar jag eftersom jag gillar Johan Blombergs stil, säger Kajsa Nyström Rudling.