![]()
Ett välkänt förhållande på landsbygden är att de unga reser till staden. Det är fler tjejer som lämnar landsbygden, eftersom de i högre utsträckning än killarna har färre saker som håller dem kvar. Det händer förstås att de kommer tillbaka, men det är inte många. Att dra åt andra hållet, lämna storstaden för att bosätta sig i glesbygden, hör absolut till det ovanliga, särskilt om man gör det på vinst och förlust.
Jonna Jinton hör till undantagen – hon lämnade staden för ett liv på landet och verkar nu för att fler ska våga ta steget. Vi träffar Jonna i Gammelgården i byn Myckelgensjö då hon berättar om sitt nya liv. Myckelgensjö ligger i Ångermanland cirka fem mil från Örnsköldsvik. Vi är där på studiebesök för att hämta inspiration och erfarenhet för arbetet med att skapa en levande landsbygd, som är organisationen Hela Sverige ska levas uppgift.
[caption id="attachment_36880" align="alignright" width="400"]
![]()
Foto: Jonna Jinton[/caption]
– Jag flyttade ifrån lägenheten och plugget i Göteborg 2010 när jag var 21 år för att bosätta mig i den lilla byn Grundtjärn i Västernorrlands glesbygd, ett hundra mil från Götet. Jag kände mig kvävd av livet i storstaden och längtade ut. Bort från trafik, köpcentrum och buller. Bort från överbefolkade stadsparker, till riktiga skogar och grusvägar, berättar Jonna.
Solen lyser från klarblå himmel denna vackra majdag. Gammelgårdens gårdstun är högt beläget, med betande kor på gröna ängar ned mot sjön. På andra sidan sjön breder det oändliga, norrländska skogslandet ut sig och slutar inte förrän det når fjällkedjan.
Vägen upp till Myckelgensjö är vacker, då vägen följer ån med gröna ängar på båda sidor och gårdarna oftast placerade uppe i skogskanten, för att ta vara på så mycket som möjligt av den goda jorden.
[caption id="attachment_36879" align="alignnone" width="585"]
![]()
Jonna Jinton agerar fe vid den morgondimmiga Storsjön. Jonnas bildseende och kreativitet har gjort hennes foton populära på marknaden. Foto: Jonna Jinton[/caption]
Det är ovanligt varmt för att vara i mitten av maj och Jonna står där i sina gympadojor, gulblommig kjol och urringad tröja. Hon är lite rufsig i det långa, blonda håret och ser riktigt flickaktig ut, trots sina 29 år. En bild som förstärks av hennes infolierade glada skratt, då hon berättar om hur det var att komma till glesbygden.
– Jag kände mig olycklig i stan och hade en oförklarligt stark längtan efter något helt annat. Jag längtade efter Grundtjärn, den lilla byn där vi under hela min uppväxt haft sommarstuga.
Hon ler underfundigt och blickar för ett ögonblick ut över Myckelgensjö nedanför tunet.
– Ett helt nytt liv tog form, med hårda upp- och nedgångar. Från en trygg lägenhet till en vedeldad stuga där vintern blev min största utmaning. Men jag överlevde. Under åtta år har jag nu bott här och jag har aldrig ångrat det en sekund, säger Jonna och skrattar lite förtjust.
Grundtjärn ligger västerut och inte så långt från Myckelgensjö. Vägen går genom skog och över myrmarker, och när man kommer ned till Storsjön öppnar sig landskapet. Grundtjärn ligger på norra sidan av Storsjön, en sjö som bär skäl för namnet. Det är i denna miljö, med utsikt över sjön, skog och berg på andra sidan, Jonna inspireras och kreativiteten blommar.
– Väl på plats i min vedeldade stuga kände jag mig hemma. Ett lugn infann sig. Plötsligt hade jag allt jag någonsin drömt om. Allt jag så länge längtat efter, utan att jag helt varit medveten om att det jag längtade efter var så enkelt. Så enkelt! Tystnad. Stillhet. Spegelblanka sjöar. Dimsvepta tjärnar. Frisk luft. Solnedgångar. Fågelkvitter. Blomsterängar. Norrsken som dansar på himlavalvet. Miljontals stjärnor som lyser upp i den kolsvarta natten.
Jonna är mycket kreativ, poet, duktig fotograf och med talets gåva. Genom sin blogg – ja, hon har faktiskt fiber i den lilla vedeldade stugan i Grundtjärn! – har hon blivit mycket uppmärksammad och mottagit flera priser. År 2013 fick hon Nicke Sjödinstipendiet med motivering: ”För sitt magiska berättande i såväl bild som text, vyer och människor från hembygden i Ångermanland. Hennes kärlek till bygden, genomsyrar allt hon målar upp, en drivkraft hon helt delar med berättaren ur vilken minnesfond stipendiet delas ut.”
[caption id="attachment_36881" align="alignright" width="400"]
![]()
Vedeldning nytt för Jonna, här med hunden. Foto: Jonna Jinton.[/caption]
År 2015 blev hon framröstad till ”Årets trädfotograf” och ”Årets Inspiratör” i Finest Awards 2016, Nordens största bloggtävling, samt fick 2016 Örnsköldsviks Stjärndiplom.
Genom bloggen har Jonna blivit känd och hennes nätbutik artbyjonna.com går bra. Där säljer hon foton, målningar och smycken. Det går så bra att hon får en liten inkomst, just så mycket att det går att leva på det.
– Jag bor i min stuga i Grundtjärn. Med en hund och en katt. Med en kamera och en ateljé. Med drömmar och idéer. Jag är bloggerska, fotograf, konstnär och föreläsare. Jag har lärt mig kulning och till och med skaffat min första ko. Det ni!, säger hon och skrattar.
Videon där Jonna lockar till sig korna genom kulning har setts av tusentals på YouTube. Hemligheten med Jonnas bloggframgångar är att hennes kompis Frida Bylund, en ung bonde, engagerade sig mycket för att det skulle komma fiber till byn.
Det är ingen tvekan om att Jonna är en stor inspiratör för andra som vill skapa sig ett nytt och annorlunda liv utanför den urbana miljön och den så kallade urbana normen, där allt ska värderas utifrån stadsbornas perspektiv och intressen. Olivia Sjödin och Malin Mellqvist är två unga kvinnor som också valt att bosätta sig på landet, och vem vet, kanske har vi början på en ny trend: tillbaka till naturen!
Den digitala revolutionen har skapat nya möjligheter för liv och företagande på landsbygden. En ny värld har öppnat sig, som brukar kallas att man numera kan leva och försörja sig ortsoberoende. Med tanke på städernas allt vanligare och större kriminalitet, sociala konflikter och omfattande miljöproblem, är det kanske inte så konstigt att vi nu kan få en ny trend där unga människor väljer att bosätta sig på landet. Detta, om något, skulle ge hopp om en levande landsbygd!
Foto: Jonna Jinton[/caption]
– Jag flyttade ifrån lägenheten och plugget i Göteborg 2010 när jag var 21 år för att bosätta mig i den lilla byn Grundtjärn i Västernorrlands glesbygd, ett hundra mil från Götet. Jag kände mig kvävd av livet i storstaden och längtade ut. Bort från trafik, köpcentrum och buller. Bort från överbefolkade stadsparker, till riktiga skogar och grusvägar, berättar Jonna.
Solen lyser från klarblå himmel denna vackra majdag. Gammelgårdens gårdstun är högt beläget, med betande kor på gröna ängar ned mot sjön. På andra sidan sjön breder det oändliga, norrländska skogslandet ut sig och slutar inte förrän det når fjällkedjan.
Vägen upp till Myckelgensjö är vacker, då vägen följer ån med gröna ängar på båda sidor och gårdarna oftast placerade uppe i skogskanten, för att ta vara på så mycket som möjligt av den goda jorden.
[caption id="attachment_36879" align="alignnone" width="585"]
Jonna Jinton agerar fe vid den morgondimmiga Storsjön. Jonnas bildseende och kreativitet har gjort hennes foton populära på marknaden. Foto: Jonna Jinton[/caption]
Det är ovanligt varmt för att vara i mitten av maj och Jonna står där i sina gympadojor, gulblommig kjol och urringad tröja. Hon är lite rufsig i det långa, blonda håret och ser riktigt flickaktig ut, trots sina 29 år. En bild som förstärks av hennes infolierade glada skratt, då hon berättar om hur det var att komma till glesbygden.
– Jag kände mig olycklig i stan och hade en oförklarligt stark längtan efter något helt annat. Jag längtade efter Grundtjärn, den lilla byn där vi under hela min uppväxt haft sommarstuga.
Hon ler underfundigt och blickar för ett ögonblick ut över Myckelgensjö nedanför tunet.
– Ett helt nytt liv tog form, med hårda upp- och nedgångar. Från en trygg lägenhet till en vedeldad stuga där vintern blev min största utmaning. Men jag överlevde. Under åtta år har jag nu bott här och jag har aldrig ångrat det en sekund, säger Jonna och skrattar lite förtjust.
Grundtjärn ligger västerut och inte så långt från Myckelgensjö. Vägen går genom skog och över myrmarker, och när man kommer ned till Storsjön öppnar sig landskapet. Grundtjärn ligger på norra sidan av Storsjön, en sjö som bär skäl för namnet. Det är i denna miljö, med utsikt över sjön, skog och berg på andra sidan, Jonna inspireras och kreativiteten blommar.
– Väl på plats i min vedeldade stuga kände jag mig hemma. Ett lugn infann sig. Plötsligt hade jag allt jag någonsin drömt om. Allt jag så länge längtat efter, utan att jag helt varit medveten om att det jag längtade efter var så enkelt. Så enkelt! Tystnad. Stillhet. Spegelblanka sjöar. Dimsvepta tjärnar. Frisk luft. Solnedgångar. Fågelkvitter. Blomsterängar. Norrsken som dansar på himlavalvet. Miljontals stjärnor som lyser upp i den kolsvarta natten.
Jonna är mycket kreativ, poet, duktig fotograf och med talets gåva. Genom sin blogg – ja, hon har faktiskt fiber i den lilla vedeldade stugan i Grundtjärn! – har hon blivit mycket uppmärksammad och mottagit flera priser. År 2013 fick hon Nicke Sjödinstipendiet med motivering: ”För sitt magiska berättande i såväl bild som text, vyer och människor från hembygden i Ångermanland. Hennes kärlek till bygden, genomsyrar allt hon målar upp, en drivkraft hon helt delar med berättaren ur vilken minnesfond stipendiet delas ut.”
[caption id="attachment_36881" align="alignright" width="400"]
Vedeldning nytt för Jonna, här med hunden. Foto: Jonna Jinton.[/caption]
År 2015 blev hon framröstad till ”Årets trädfotograf” och ”Årets Inspiratör” i Finest Awards 2016, Nordens största bloggtävling, samt fick 2016 Örnsköldsviks Stjärndiplom.
Genom bloggen har Jonna blivit känd och hennes nätbutik artbyjonna.com går bra. Där säljer hon foton, målningar och smycken. Det går så bra att hon får en liten inkomst, just så mycket att det går att leva på det.
– Jag bor i min stuga i Grundtjärn. Med en hund och en katt. Med en kamera och en ateljé. Med drömmar och idéer. Jag är bloggerska, fotograf, konstnär och föreläsare. Jag har lärt mig kulning och till och med skaffat min första ko. Det ni!, säger hon och skrattar.
Videon där Jonna lockar till sig korna genom kulning har setts av tusentals på YouTube. Hemligheten med Jonnas bloggframgångar är att hennes kompis Frida Bylund, en ung bonde, engagerade sig mycket för att det skulle komma fiber till byn.
Det är ingen tvekan om att Jonna är en stor inspiratör för andra som vill skapa sig ett nytt och annorlunda liv utanför den urbana miljön och den så kallade urbana normen, där allt ska värderas utifrån stadsbornas perspektiv och intressen. Olivia Sjödin och Malin Mellqvist är två unga kvinnor som också valt att bosätta sig på landet, och vem vet, kanske har vi början på en ny trend: tillbaka till naturen!
Den digitala revolutionen har skapat nya möjligheter för liv och företagande på landsbygden. En ny värld har öppnat sig, som brukar kallas att man numera kan leva och försörja sig ortsoberoende. Med tanke på städernas allt vanligare och större kriminalitet, sociala konflikter och omfattande miljöproblem, är det kanske inte så konstigt att vi nu kan få en ny trend där unga människor väljer att bosätta sig på landet. Detta, om något, skulle ge hopp om en levande landsbygd!