![]()
Skånska Birgit Nilsson föddes den 17 maj 1918 på en gård i Svenstad i Västra Karups socken. Birgit Nilssons far hade önskat sig en pojke men när det nu i stället blev en flicka ställde fadern sitt hopp till att hon en dag skulle vilja ta över gården. Som barn fick Birgit hjälpa till med arbetet. Hon gallrade betor, mjölkade kor och skördade hö. Något rinnande vatten eller elektricitet fanns inte, än mindre radio eller grammofon. Bodde man på landet hörde man musik i skolan eller i kyrkan. I Birgit Nilssons hem fanns emellertid mycket sång och musik. Modern var musikalisk och kunde både sjunga och spela dragspel. Som barn trallade och sjöng Birgit jämt. När hon var fyra år gammal fick hon ett leksakspiano av en av gårdens drängar som hon började ta ut melodier på. När intresset för pianospel växte fick hon en orgel av sin far. I skolan blev hon känd för sin vackra röst och hon fick till och med ta över sångundervisningen. Fjorton år gammal började hon ta pianolektioner och sjunga i kyrkokör. En medlem i kyrkokören har berättat att Birgits röst stack ut redan på den tiden.
Vägen mot sången
Trots att Birgit hela tiden arbetade hårt på gården fanns musiken i hennes tankar. Hon önskade så innerligt att få sjunga att hon varje gång hon såg ett stjärnfall, neg och uttryckte sin önskan om att en dag få bli sångerska. Den som kom att upptäcka Birgits stora talang var sångläraren och musikdirektören Ragnar Blennow i Åstorp. Blennow hade fått till uppgift att vidareutveckla de bästa rösterna i kyrkokören och han förstod snabbt att Birgits röst var något utöver det vanliga. När Birgit hade sjungit för Blennow utbrast han ” Detta var mycket fint. Fröken kommer absolut att bli storsångerska” varpå Birgit överlycklig cyklade hem, sprang in till gården och skrek ”Jag är upptäckt! Jag kommer att bli storsångerska”.
1939 började Birgit som sångelev hos Blennow och 1941 sökte hon till Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.
Birgits far blev inte alls glad över nyheten att hans dotter skulle ge sig i väg till storstaden och studera sång. Hon skulle ju ta över gården. Birgit som var väldigt fäst vid sin hembygd blev mycket osäker på hur hon skulle göra och hon ville inte göra sin far besviken. Det som gjorde att Birgit tillslut bestämde sig för att ge sig av till Stockholm var ett erbjudande om boende. Under ett ösregn hade det helt oväntat kommit ett par till gården och medan regnet skvalade hade paret bjudits på kaffe och Birgit hade sjungit ett stycke ur Wagners Tannhäuser. Paret blev helt bestörta över Birgits röst och erbjöd henne boende i Stockholm. Fadern ville ändå inte att hon skulle åka men Birgits mor tog ut pengar från sitt eget arv som hon gav till Birgit så att hon skulle kunna förverkliga sin dröm. Birgits mor oroade sig mycket över hur det skulle gå för dottern i storstaden och hon uppmanade Birgit att behålla båda fötterna på jorden och inte bli för högfärdig. De orden kom Birgit att minnas i hela sitt liv.
I Stockholm
1941 for alltså Birgit Nilsson, 23 år gammal, till Stockholm för att påbörja sina studier vid den Kungliga Musikhögskolan. Dagen innan hon åkte skall hon, som den bonddotter hon var, ha mjölkat tio kor. År 1946 debuterade hon vid Kungliga operan i Stockholm. Birgit Nilsson fick hoppa in som ersättare i rollen som Aghate i Carl Maria von Webers Friskytten. Rollen var hon tvungen att studera in med bara tre dagars varsel. Kvällen före sin debut på Stockholmsoperan skall Birgit Nilsson ha varit så nervös att hon funderade på att ta sitt liv. Under föreställningen hötte dirigenten med näven åt henne från orkesterdiket i stället för att uppmuntra henne men trots det blev föreställningen en succé och hyllningarna lät inte vänta på sig. "Hon har en frisk nordisk klang på stämman, klar höjd och en bärig mezzotimbre i djupet som pekar mot det dramatiska sopranfacket. Det är inte alltid en vacker röst hänger ihop med ett klokt huvud, men en så behärskad uttrycksfullhet och musikalisk frasering som Birgit Nilssons måste komma inifrån, de kan inte vara inlärda." löd en av recensionerna i Svenska Dagbaldet efter Birgit Nilssons debut.
Ett år senare kom hennes stora genombrott som Lady Macbeth i Verdis Macbeth. Dirigent vid föreställningen var Fritz Busch och det var han som senare förde Birgit Nilsson ut i världen. Men först följde ett antal roller vid Stockholmsoperan såsom Venus i Tannhäuser, Senta i Den flygande holländaren, Sieglinde i Valkyrian samt titelrollerna i Tosca och Aida. År 1954 förlänades Birgit Nilsson titeln hovsångerska.
Utländsk kometkarriär
1953 debuterade Birgit Nilsson vid Wiener Staatsoper där hon blev särskilt populär hos wienpubliken. I sina memoarer berättar Birgit att hundratals personer ur den wienska ståplatspubliken kunde följa henne hem till hotellet efter varje föreställning av Tristan och Isolde. Hon berättar även att hon av wienpubliken hade fått så mycket applåder efter att ha spelat Elektra att applåderna tog längre tid än själva föreställningen. Hon blev dessutom inropad 72 gånger. Birgit Nilsson kom att återkomma till Wien under många år under hennes långa karriär och fick 1968 titeln österrikisk kammarsångerska. 1954 debuterade Birgit Nilsson även vid festspelen i Bayreuth som Elsa i Wagners Lohengrin. Samma år spelade hon Brünnhilde i Wagners Nibelungens Ring vid Bayerische Staatsoper.1958 debuterade Birgit Nilsson på La Scala i Milano i rollen som Turandot i Puccinis opera med samma namn.1959 debuterade Nilsson på Metropolitan i New York där hennes framträdande i rollen som Isolde i Tristan och Isolde, skapade förstasidesrubriker.
Birgit Nilsson hade en helt enastående röst. Ofta förknippas hon med dramatiska roller skrivna av kompositörer såsom Wagner och Verdi. Birgit Nilssons röstfack var just den dramatiska sopranens. Hon hade ”stämband av stål” och hennes röst har beskrivits som en laserstråle, en kniv som når enda bort till sista bänkraden (Birgit Nilsson skall ha besuttit en förmåga att fokusera rösten så att den hördes som allra bäst längst bak i salongen). För oss som inte har haft förmånen att växa upp under den tid då Birgit Nilsson uppträdde live, är det nog svårt att föreställa sig vilken stjärnstatus hon åtnjöt både hemma i Sverige och ute i världen. Under 60- och 70 talet när Birgit Nilsson kom hem till Stockholm och gästade sin hemmascen var man tvungen att köa hela natten om man ville ha en biljett.
Sedan år 2016 pryder Birgit Nilsson den svenska 500-kronors sedeln.
Kärleken till hembygden – Birgit Nilsson sätter Västra Karup på världskartan
Trots att Birgit Nilsson var en av tidernas största operastjärnor glömde hon aldrig bort sin hembygd i Västra Karup. Under sina långa turnéresor skrev hon ofta brev hem och frågade hur det gick med skörden och annat som hör livet på en bondgård till. Hon kom alltid ihåg släktingar och vänners födelsedagar. Hon berättade gärna för journalister om sin barndom och sina ungdomsår på landet och när hon någon gång hade ledigt, spenderade hon gärna tiden hemma hos föräldrarna på gården i Svenstad där hon hjälpte till med de dagliga sysslorna. Birgit Nilsson mor som var den som från början hade gjort det möjligt för Birgit att åka till Stockholm och studera fick tyvärr aldrig uppleva sin dotters stora framgångar på världens operascener. Hon dog i en bilolycka år 1949 men hann åtminstone uppleva Birgit Nilssons framgångar vid Stockholmsoperan.
1955 medverkade Birgit Nilsson i en första konsert till förmån för Bjäre Härads hembygdsförening och den nya hembygdsparken som skulle byggas. Konserten, som hölls i Västra Karups kyrka, blev startskottet för en hel konsertserie som varade i över fyrtio år. Dessa ”Birgit Nilsson-konserter” blev ett begrepp även utomlands och varje år fick hembygdsföreningen förfrågningar från kända musiker och sångare som ville medverka. Den sista konserten med Birgit Nilsson som solist hölls år 1984 men konserterna skulle fortsätta enda fram till år 2002. Birgit var även mycket mån om att lyfta fram unga talanger från bygden som fick förmånen att medverka i konserterna tillsammans med världsstjärnorna.
Birgit Nilsson må ha varit sin tids största operastjärna, men några divalater lade hon aldrig sig till med. Birgit Nilsson var känd för sin humor och för sin vänlighet. Hon svarade alltid på brev från sin stora beundrarskara. Efter föreställningarna tog hon sig verkligen tid med publiken något som bidrog till hennes omåttliga popularitet.
1948 gifte hon sig med sitt livs största kärlek Bertil Niklasson som hon träffade på en tågresa mellan Skåne och Stockholm. Bertil Niklasson kom från Kristianstad men studerade till veterinär. Paret var tillsammans livet ut men fick inga barn. Trots att Bertil inte visste så mycket om opera kom han att bli Birgit Nilssons största stöd genom hennes långa karriär. Men Birgit förskonade Bertil från skalor och uppsjungningsövningar. ” Dessa evinnerliga skalor och vokaliser kan ta död på de flesta äktenskap eller åtminstone på nerverna” sade Birgit med sin omisskännliga humor.
Det svenska operaundret
Birgit Nilsson avled på juldagen år 2005. Tre år senare visade det sig att hon instiftat ett pris ” The Birgit Nilsson Prize”. Prissumman på svindlande en miljon amerikanska dollar är världens största musikpris och skall gå till en sångare, dirigent eller produktion inom den klassiska musiken. Pristagare så här långt har varit Placido Domingo, dirigenten Riccardo Muti samt Wienerfilharmonikerna. Nyligen avslöjades att årets mottagare kommer att bli den svenska världssopranen Nina Stemme, en sångerska som i mångt och mycket går i Birgit Nilssons fotspår.
Birgit Nilsson saknar vare sig företrädare eller efterträdare. Det lilla landet Sverige kan stoltsera med en rad internationella operasångerskor och svenska Wagner-sångerskor verkar nästa vara ett fenomen.
I början av 1800-talet var operasångerskan Jenny Lind en av världens mest kända artister (hon prydde den svenska femtiolappen fram till år 2016) och under 1800-talets andra hälft var småländska Kristina Nilsson vår stora internationella operastjärna.
Och Sverige har fortsatt att leverera storslagna världssopraner. Siw Wennberg, Ann-Sofie von Otter, Helena Döse, Iréne Theorin och nu det senaste stjärnskottet, 27-år gamla Christina Nilsson som i maj vann Sveriges största musikpris Sixten Gemzéus stora stipendium på 500 000 kronor.
Det verkar alltså inte som om det svenska operaundret kommer att avta på länge.
