![]()
När klassisk konst visas i Sverige verkar besökarna strömma till så till den grad att utställningar måste förlängas. För tillfället är det Rembrandts mästerverk
Batavernas trohetsed till Claudius Civilis från 1661-1662 som lockar horder av besökare skriver nyhetssajten Epoch Times. Målningen är ett inlån från Konstakademien i Stockholm och kan beskådas till och med den 9 september i år.
Känd för sitt speciella ljus
Den holländske Rembrandt Harmenszoon Van Rijn levde mellan 1606–1669 och var en av barockens främsta mästare. Hans målningar karaktäriseras av ett speciellt ljus. Många av hans målningar verkar glöda av ett slags inneboende ljus som skapar en säregen stämning vilken understryker det drama som Rembrandt iscensätter. Rembrandt är också en oöverträffad uttolkare av komplexa känslor och mänskliga uttryck. Hans bibliska och historiska motiv, liksom hans porträtt och självporträtt, ger uttryck åt det grandiosa, dramatiska och våldsamma men också åt medlidande, ömhet och självrannsakan står det att läsa på Göteborgs konstmuseums hemsida. Under sitt liv utförde han omkring 350 målningar, 300 etsningar och över 1 000 teckningar.
Batavernas trohetsed till Claudius Civilis
I sitt mästerverk
Batavernas trohetsed till Claudius Civilis skildrar Rembrandt en nattlig scen där anhängare svär en trohetsed om uppror mot Rom till rebelledaren Claudius Civilis. Händelsen ådrog sig år 69 efter Kristus. Bataverna var ett folk som levde vid floden Rhens mynning. Under Rembrandts tid såg man denna historiska händelse som en motsvarighet till Hollands frigörelse från det spanska väldet i slutet av 1500-talet, står att läsa på Göteborgs konstmuseums hemsida. Målningen blev Rembrandts sista stora uppdrag och det beställdes till det nybyggda rådhuset i Amsterdam år 1655. Efter att verket hade hängt på plats under en kort tid skickades den stora duken emellertid tillbaka till Rembrandt för justeringar. Varför beställarna blev missnöjda vet man inte men verket återplacerades aldrig. Rembrandt beskar därför verket och sålde det till en privat köpare. I slutet av 1700-talet kom verket, efter ett antal försäljningar, som arvegods till Sverige. År 1780 deponerades verket på Konstakademin i Stockholm där det studerades av flera generationer av blivande svenska konstnärer. Slutligen blev verket Konstakademins egendom genom en donation år 1798.
Målningar från den holländska guldåldern
Förutom
Batavernas trohetsed till Claudius Civilis kan man även beskåda andra målningar av Rembrandt såsom Riddaren och falken. Det visas också verk av Rembrandts elever såsom till exempel den okände danske eleven Bernhard Keil. Även andra målningar från den så kallade holländska guldåldern visas.
I utställningen kommer det också att visas ett bildspel med bland annat information om Rembrandts måleriteknik, står det att läsa på Göteborgs konstmuseums hemsida.
